~ Quo Vadis ~

Senaste inläggen

Av Maria - Måndag 2 juli 09:15

är så jävla rädd

så mycket ångest

knappt slumrat till inatt

mår illa

tack gode gud att det går att få tag på medicin från andra ställen

annars hade jag aldrig klarat det här

vet i och för sig inte om jag klarar det här ändå

men jag hoppas

en del av mig undrar om det är värt all den här våndan och skräcken

men jag behöver fjällen för att överleva

problemet är att jag knappt överlever att ta mig dit

då är det lätt att tänka att man tar den minst plågsamma vägen ut nästa gång

att bara försvinna

då behöver jag inte slåss och kämpa såhär i motvind hela tiden

psykiatrin är så nedprioriterad att vi patienter inte kan överleva

ändå anser människor att det är viktigare med en diabetesgala för att samla in pengar

det får mig att må illa

jag vet att man inte kan jämföra lidanden

men man kan jämföra statistik

hur många dör till följd av psykisk sjukdom till skillnad från diabetes

sök på det på nätet så får ni se - självklart ut ett källkritiskt perspektiv

ni kommer bli chockade av svaret

men ingen bryr sig om oss psykiskt sjuka

det är fortfarande tabu

och trots att kändisar skriver om sitt dåliga psykiska mående så händer inget

förutom att de får en massa kommentarer om att de är "modiga" och ska "kämpa"

de blir nästan betraktade som hjältar

trots att psykisk ohälsa är extremt vanligt

men ja, det är fint att skriva några fint formulerade rader till kändisar

det lättar kanske på det dåliga samvetet - om det finns något sådant

vi andra doldisar som varken vill eller orkar stå på barrikaderna och skrika

vi får istället lida i tysthet, för ingen bryr sig om oss



väntar på att någon från hyresvärden ska höra av sig om min uppsagda lägenhet

men nej, ingenting

varken från den som kommer visa lägenheten för intressenter

eller kundtjänst som jag frågat om jag gjort allt rätt

får väl försöka skita i det

men det är nervöst i fall jag gjort fel på något 

jag vill inte betala 3 dubbla månadshyror bara för att de inte kan höra av sig

jag är ju föga förvånande inte gjord av pengar



jag måste nog gå och kräkas nu

mår så illa

är i princip helt döv på ena örat idag också, dagen till ära

blir störtkul om tågfanskapet är inställt och de går ut med information i högtalarna

när man är såhär proppfylld med ångest är det svårt att ta till sig något alls

så att dessutom halvera hörseln är ingen höjdare



min skjuts till tåget kommer om ca 40 min

än så länge verkar tåget gå men man vet aldrig

är det inställt så får jag väl stanna hemma

kan ju alltid gå ut i skogen och dö

ANNONS
Av Maria - Söndag 1 juli 23:15

imorgon kl 10 börjar resan

är så jävla rädd

jävla tåg som nästan alltid är inställda

oavsett om det är sommar eller vinter

har packat ihop så mycket jag förmått inför flytten i höst

vetefan hur det ska gå

allt känns som att köra en motorcykel in i en bergvägg

  



har gett bort grind och kompost till vägg-i-vägg-grannen

så det ser väldigt tomt ut här ute

grannarna stirrar rätt ordentligt när de går förbi

de vet inget

men de lär bli varse i början av veckan

subban och hennes familj är inte hemma

de har varit borta i 2 veckor nu

så länge har de aldrig varit borta i streck innan

tror att det blev lite för mycket när de helt plötsligt fick en granne vägg i vägg

så att de inte har dubbel uteplats längre

och måste lära sig leva med att det faktiskt finns andra människor i närheten

de lär ändå bli superglada att jag flyttar 

och kommer säkert tro att det bara beror på dem

att de "drivit" mig härifrån

trots att det som blev sista droppen var att jag blev huggen av en okopplad hund

men jag hoppas att de säger till folk att det är deras förtjänst att jag flyttar

alla andra var glada att jag flyttade in

så om de går runt och säger att de är nöjda med att jag flyttat ut så säger det en hel del

de är ju så jävla korkade att de säger och gör saker som får dem att verka som idioter

ganska komiskt egentligen

på det sättet liknar subban min ingifta moster väldigt mycket

"no brain, no pain"


satt och reflekterade lite över hur mina somrar varit tidigare

kom att tänka på "gården" där jag var

där jag råkade ut för urkundsförfalskning som kunde ha gjort att jag blev av med min sjukpension

det visar sig att tjejen som var ansvarig för det har skaffat hemlig adress

det kanske blev för mycket när allt annat med organisationen hon jobbade hos hamnade under lupp

och blev polisanmälda och dragna inför rätta

det var ju bra att de fick bakläxa på det

men jag fick aldrig någon upprättelse

aldrig någon som slog fast att hon inte fick skriva under med mitt namn

mitt juridiska ombud och tillika vän struntade bara i mitt ärende

det var då jag fick nog och bara flyttade och lämnade allt

hästar, vänner, kontakter... allt

och jag kommer aldrig mer ha någon sk "vän"

jag har lärt mig att de aldrig går att lita på

man kan vara hur nära som helst, umgås tätt, dela hemligheter och åsikter

men i slutänden blir man alltid bränd

alltid


och ja, jag har blivit bränd av mina egna föräldrar

som först säger att jag får hyra deras fjällhus "så länge de lever i alla fall"

men sen ändrar sig rakt av oavsett om jag blir hemlös eller ej

tack för den


det finns ingen människa i världen som det går att lita på

ingen

jag är alltid ensam 

känns så sorgligt 

             

ANNONS
Av Maria - Tisdag 19 juni 14:00

var på samtal igår

pratade om min oro

och tillitsproblem

jag vet inte hur han gör men jag kände mig så hoppfull när jag gick därifrån

idag är det neråt igen

försöker röja i förrådet och packa men det är inte lätt

min far älskar att att öppna lådor och förpackningar

sätta ihop saker och använda dem för första gången

det är exakt det han har gjort i mitt förråd

och nu ska jag försöka skapa någon slags ordning i kaoset + packa


helst av allt vill jag bara lägga mig ner och somna och aldrig vakna igen

Av Maria - Söndag 17 juni 20:29

försöker samla ihop mig och flyttpacka så smått

har öst ur komposten idag

områdets skottkärra är belägrad av en granne sedan flera månader tillbaka

hyresvärden gör ingenting

så jag fick bära hinkar

höll på att svimma

lade ut jorden vid uteplatsen på baksidan och sådde gräsfrö

de grävde om grunden på huset förra våren men då det är norrsida så har gräset inte tagit sig

dessutom har det gjort ett fuskjobb så marken är som en schweizerost

så eftersom jag måste avveckla komposten när jag ska flytta så fyllde jag i med jord


tagit ner tvättlinan i tvättstugan också

fixat tätskiktet

packat några kartonger med böcker och tyger





fattar inte hur jag ska orka flytta

jag borde vara glad att jag får hjälp så jag inte behöver anlita en flyttfirma

men jag är jätteorolig

rädd för vad som kommer hända

förväntningar

jag inser att jag inte borde tänka så

men kan inte låta bli

"jag hjälper dig att flytta och det gör jag för allt jag vill ha det här i utbyte"

fastän att jag vet att det inte är så 

men jag har ändå en stor klump i magen

stoooooooooor

Av Maria - Lördag 16 juni 15:15

jag är så jävla rädd och jag har ingen att prata med

ingen kan hjälpa mig

Av Maria - Torsdag 14 juni 20:25

var på det som var tänkt att vara avslutande samtal idag

jag var helt förstörd

grät så tröjan blev blöt, panikade och höll på att kräkas

trillade in i en whiteboard för att jag var så yr

min kp var helt lugn

jag förstår inte hur han kan vara så lugn och vänlig jämt

han har aldrig skrikit åt mig, aldrig hotat eller kränkt mig

ändå är han ärlig och säger han vad han tycker 

vi håller sällan med varandra och det är helt ok

jag kan vara arg på honom och säga det och så pratar vi lugnt om det

och då försvinner det

har aldrig träffat någon som är så


han sa att det är ok att jag känner det jag känner

och att han låter mig bestämma var gränsen går

han frågade till och med om jag tyckte att han gjort något obehagligt

men nej, jag är bara helt ovan och vet inte hur jag reagera eller vad jag ska göra

han sa att han lovat att hjälpa mig flytta och han håller vad han lovar

så det blir nog flytt ändå trots allt


ibland skrämmer det mig hur trygg jag känner mig med honom

det gör mig rädd att jag kan säga precis allt jag känner och tänker


jag kunde säga mycket till min fd t men det var inte alls på det här sättet

när någon är såhär snäll, omtänksam och varm mot mig så blir jag misstänksam

"gör han såhär bara för att han vill ha något i utbyte"

"vad är det för fel på honom som är så snäll mot MIG"

"tänk om han kommer utnyttja mig för att han vet att jag känner mig så trygg med honom"

"tänk om han bara snärjer in mig och sen krossar mig totalt"

jag har nog farit så illa tidigare att allt tvivel är etsat i ryggmärgen

och jag skäms över det här tankarna

för jag borde veta bättre efter alla år jag varit på samtal hos honom

jag vet bara inte hur jag ska ändra på mig själv


önskar att jag hade haft honom vid min sida när vården svek mig

när jag blev hotad, straffad och hånad av läkarna

när jag blev olagligt inlåst med LPT

han hade aldrig accepterat det

hade han inte kunnat göra något åt det så skulle han ha sagt upp sig

för han är inte rädd för idioter med högre rang inom vården

det är väl därför som han är engagerad på olika sätt i samhället

han slåss för de svagas rättigheter


jag vet inte riktigt vad som kommer hända i höst

men han stannar som min kp så att jag ska kunna få en läkartid för att ev få medicin igen

och får jag medicin så jag kan få hjälp med tandställningen så stöttar han mig då också


jag förtjänar inte honom

Av Maria - Onsdag 13 juni 11:04

har nästan inte ätit på 3 dagar

har så mycket ångest att jag inte kan andas

mår illa

jag kraschade fullständigt i inatt

har fått sår under ögonen efter alla tårar


behöver sova men hjärtat bultar så hårt och snabbt

finns ingen ro

allt är kört nu

finns inga alternativ

finns inget kvar

jag är slut

allt är slut


Av Maria - Onsdag 13 juni 00:08

har just beslutat att avsluta min behandling

har redan meddelat min behandlare det

så nu står jag ensam

det blir ingen flytt

och finns inget hopp om att få någon medicin någonsin igen

det i sin tur betyder att jag inte kommer kunna laga tandställningen som är trasig så jag inte ens kan äta

min hund ska vaccineras i vår och det kommer jag inte klara heller

och min legitimation måste förnyas men det kommer inte heller ske

mitt liv är över

kan lika gärna gå ut i skogen och hänga mig


funderar på att göra slut på allt inatt

men jag är skyldig min behandlare ett avslutande samtal

för det är mitt fel att det blev såhär


har aldrig mått såhär dåligt tidigare

       

Presentation


Jag ansvarar INTE för hur det jag skriver påverkar någon. Är du underårig eller känslig så kan det finnas stötande texter och bilder på min blogg, eftersom jag skriver om mitt liv som överlevare av sexuella övergrepp.

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Senaste inläggen

Arkiv

Fråga mig

11 besvarade frågor

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

JAG STÖDJER:

 

 

Följ bloggen

Följ ~ Quo Vadis ~ med Blogkeen
Följ ~ Quo Vadis ~ med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se