_____________________________________

har bytit vatten i akvariet....... gjort rent och satte i syrestenen igen, för cirkulationspumpen gör så att det skvätter upp så mycket vatten att det rinner på utsidan av rutan framåt...........

den har ju inte fungerat som jag vill någonsin, men jag gjorde ett försök..... först fungerar den i typ.... en halvtimme....... sen lägger den av....... och jag vet att det kvittar om jag lägger den i vatten en timme innan.......... har tätat skarvarna..... och när jag hade gjort det så testade jag om det läckte någonstans....... stoppade ner allt i en hink med vatten...... INTE EN ENDA LITEN BUBBLA! så det MÅSTE vara något fel på pumpen! den får ju inte ut någon luft, men går för fullt ändå!

håravfallet fortsätter.......... jag har nu mindre än en femtioörings tjocklek där håret är som tjockast........ *gråter*

men är det någon som tar mig på allvar........ någon som bryr sig........... nej.

i och för sig - jag har ju ingen läkare, så vem ska bry sig.........

...................om jag inte kommer få eller kunna fortsätta med hästar..... så kommer jag att dö........................

Har börjat laga middag, kom hem för en stund sedan från stallet. Mår..... bra...!

Var jättenervös innan jag skulle fara dit, men det släpper fort. Mitt PO släppte av mig och så började vi i baracken. Hon berättade lite om planerna för dagen och så matade vi hästarna först. De hade inte varit ute så länge pga kylan. Sedan gick vi in i stallet och hon försökte lära mig att mocka en box. Pratade en hel del, men hon är så lätt att prata med. Sen skulle vi hämta varsin häst. Jag fick ta samma som förra gången. Han är såååååå go! Rolig, en riktig liten lustigkurre egentligen, och med ögon i nacken. Jag slår vad om att han fattade direkt att jag inte såg något när glasögonen immade igen, för han började tugga på allt och vara lite busig. Sen försökte jag lära mig att ta av ett täcke....... att ta av var i och för sig inte så extremt komplicerat, utan det var värre att få på det sen igen. Då märks det att man är kort... Ryktade i alla fall lite och borstade svans och man, men sen hann jag inte så mycket mer innan vi skulle öva "horsemanship". Att få på repgrimman var som att lösa rubiks kub...    Men den fungerade verkligen. Fick min lille kille att lyda mig ganska fort, men det beror väl på att han är vällärd från början.... Backade och kallade in hästarna med enbart "sinne" och tecken. MÄKTIG KÄNSLA! Sen ledde vi dem runt på lång lina och skulle se till att de följde och höll sig på samma avstånd hela tiden, och stanna när man själv stannade. Först tänkte min kille stanna och "ta en fika", men efter att ha övat ett tag en bit bort så kunde jag bara gå avslappnat rakt förbi. Tyvärr stannade han bara en gång med vanliga grimman när han blev ivrig då vi skulle släppa ut dem i hagen igen, men han lyssnade i alla fall mer på mig då än tidigare. Både ridterapeuten och jag log.

Känner mig så stark när jag klarar av något sådant. Och det är som balsam för själen att få stå och rå om ett så stort och snällt sinnat djur. Och finns det något mysigare än en mule mot kinden eller att bli "kliad" av läpparna för att man "kliar" på hästen. Jag blir så.... samlad.... när jag är där.... Fokuserad, lättad, och jag får ge - och får tusenfalt tillbaka.

Önskar bara att jag inte var så jävla klumpig och kunde fatta allt med alla snören och rep och grejor...... Jag skäms när jag inte vet hur man ska göra, trots att jag vet att det är ok. Jag är mest rädd för att skada hästen, och näst mest rädd för att jag är så klumpig att jag skäms...

Jag är verkligen inte hästrädd, men samtidigt förstår jag också att jag kanske borde vara lite räddare, eftersom jag inte har någon kunskap om hästar utan bara använder mitt förnuft. Tex gick jag inte in i hagen först när de skulle få mat, för det är lite trångt vid grinden pga all snö som är där nu. Det gör att hästarna ibland kommer för nära varandra och "säger ifrån", och då vill man inte komma emellan. Ridterapeuten kan gå in och sjasa på dem, men jag har liksom inget rikitigt "band" till dem, så de lyssnar inte lika mycket på mig.

Det jobbigaste idag var på slutet när jag skulle skriva i dagboken, för hon satt och såg på. Utan att läsa såklart, men det tillhör ju min problematik att sådana situationer är svåra. Men eftersom jag försöker öva mig och utsätta mig för saker som ÄR svåra, så är nog det här bra övning.

Nu sitter jag och äter, så nu ska jag avsluta det här.

..............jag vill ha en häst..........................

idag skulle min älskade syster ha fyllt 34 år.......................... i sommar är det 4 år sedan hon dog.............................................

..............jag vill dö....................................

tjejen som bor ovanför mig måste vara åtminstone halvt dum i huvudet! vem fan kommer annars på att man ska skotta av sin balkong kl halv tolv på kvällen/natten! jag trodde något rasade från huset och kaninerna blev skiträdda! och så slänger hon ner snön PÅ MITT FÖNSTER! OCH ner på trappen som går till PORTEN!

är så förbannad så jag kokar! funderade på om jag skulle gå upp och ringa på i morgonrock och fråga vad i helvete hon håller på med, men konstaterade att det inte vore någon bra idé... den här människan har sedan hon flyttat in betett sig som om hon vore den enda som bor i det här huset, så vem vet hur det står till i skallen på henne.... NÅGOT saknas ju UPPENBARLIGEN!

kastat iväg ett mail till vaktmästaren istället, så får han avgöra om han ska prata med henne eller ej - för jag tänker INTE ha någon mer kontakt med henne! jag har fått nog!

det mest skrämmande är att jag tror att hon är ssk.......... tänk att en sådan som hon har hand om patienter!

jag förstår att det verkar som att jag överreagerar, men hon skyfflar snö på mitt fönster - och tänk om någon stackare hade gått ut genom porten och fått en snökocka i skallen! och vi som försöker hålla trappen hyfsat snöfri - ska hon bara få ösa ner den med snö från en balkong som hon ändå inte använt på hela jävla vintern och definitivt inte använder när det är snöstorm och ska bli -20 grader kallt!!!

JÄVLA PUCKO!

25 m/s..... lokalt upp till 40cm nysnö.......... kan det bli bättre..?!???

jo, i och för sig, om man visste att ingen skulle bli skadad i trafiken...... är så jävla orolig för min terapeut.... tror hon far den väg som det låg en lastbil tvärsöver.... och fem min efter att de fått bort lastbilen så krockade två personbilar....... så jag är skiträdd... minst sagt............ händer det henne något så vet jag inte vad jag gör...........

snöandet har tilltagit nu.... ser knappt till grannhuset..... önskar att jag bodde i ett hus.. en villa........ att bo i en stenklump till lägenhet ger liksom inte samma myskänsla...........

vill gå ut....... känna snön piska mig i ansiktet........ kylan......... blåsten....... känna det lilla uns av styrka som finns kvar i mig.............

.......men jag orkar inte...........

har insett idag att jag tappar mer hår än normalt...... får hela händerna fulla när jag bara drar dem genom håret........ måste rensa hårborsten varje dag............ och avloppet i badkaret.............. så är inte inbillning............. jag har trott att det har kunnat bero på att jag använt värmeborste och skum för mycket... eller fel schampo......... men..... det är inget av det............... så antingen mår jag så djävulskt dåligt eller så är jag sjuk på något sätt.......... för nu äter jag ingen medicin som kan göra att det blir så.........

det är klass 2-varning här idag - för vädret

men som vanligt tar de allra flesta det hela med ro

lite blåst och snö inget som är ovant

det som är värst är mitt eget oväder

ångesten som river och sliter sönder mig

sorgen som piskar

och hopplösheten som dränker mig

varningsskalan räcker inte till för det ovädret