Alla inlägg under september 2014
kan inte andas
är så jävla äcklig
har klippt mig idag
så nu behöver jag inte tänka på håret på ett tag
hoppas att jag är död innan jag måste klippa mig igen
hoppas att jag är död imorgon
jag orkar inte mer
JAG ORKAR INTE MEEEEEEEEEER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
mitt hår ser ut som svinto längst ner
imorgon ska frissan klippa bort det
jag kommer skämmas ihjäl
direkt efter det ska jag ha samtal
tror att vi ska prata om tandläkare och hur vi ska lägga upp det hela
hon kommer förmodligen att komma måndagen därpå och vi ska ha möte alla tre
mår illa bara jag tänker på det
vill skära mig
behöver skära mig
men då skär jag ihjäl mig
å andra sidan så vore det lika bra
min "väninna" har hört av sig idag
jag talade om än en gång hur jag känner ang hästen
och hur det känns att folk höjer henne till skyarna och ser mig som en parasit när de frågar hur det går och jag svarar att jag inte varit där på evigheter
då helt plötsligt kan jag säga att hon äger honom
jag blev förbannad och svarade att det är skit samma eftersom hon tidigare varit TVUNGEN att hålla det hemligt att hon köpt hästen
är så trött
har inte sovit
vill ta varenda piller jag har
men jag ska inte
kan inte
för då blir det indirekt de läkares fel som skrivit ut medicinerna
och det skulle jag aldrig lägga på någon av de två som faktiskt har hjälpt mig, lyssnat och stöttat
så imorgon är det skämmesklippning
jag som har tillräckligt svårt att lita på någon att ta i mig, och allra minst mitt huvud
så ska jag dit med mitt svintohår
sen samtal som kommer bli döjobbigt
och sen måste jag på stan och köpa självförsvarsspray - så att jag har något att sätta emot de ungdomar som trakasserar mig
vet inte om jag ska åka buss eller ta mopeden
men jag vet inte ens om den startar
får kolla imorgon - om jag nu ska ta den
låt mig bara dö
snälla snälla snälla låt mig bara dö
jag orkar intye mer
låt mig dö
DÖDÖDÖDÖDÖDÖÖDÖDDÖDÖÖDÖDÖDÖÖDÖDÖDÖDÖÖÖÖÖ
gick ut med vovven
stod tre tonåringar och skrek åt mig och jag bara ignorerade dem
gick promenaden som jag tänkt
kom på vägen hem och de fick syn på mig igen
och började självklart vråla igen
gick ut på balkongen för att börja plocka bort frusna blommor och förbereda lite för vintern
då vrålade de ännu mer
en kille var "ledare" och rusade mot min balkong - tur att jag bor en trappa upp
saken är den att jag som har social fobi pallar inte att bli utpekad sådär
så jag blev jätteledsen och pissförbannad
så jag svarade
sa till dem att man inte behandlar eller tilltalar en vuxen människa på det sättet
och att det faktiskt är ett brott - trakasserier
killen fortsatte tjafsa
jag drog hela förklaringen om vad som kommer ske
kontakta jouren som skickar väktare som vidarebefordrar det till polisen
polisen kommer sedan lämna över ärendet till soc
och dessutom kommer ungarnas föräldrar få en "prick" och förmodligen bli vräkta
och efter det kan de inte bo någonstans i hyresvärdens andra lägenheter heller
killen blev lite tyst, men så satte han igång igen
till slut var jag så jävla arg så jag skrek åt honom att bara lämna mig ifred och gå hem, och jag pekade med hela jävla handen
då svarar han att JAG ska gå hem
jag började skratta och svarade att jag ju är hemma och har rätt att vara där jag är, men han har inte det
efter lite mer tjafs så vände han sig om och drog ner byxorna
borde ha skrikit "vilken söt rumpa" men blev mest äcklad
och rädd
han - och hans underhuggare till kompisar - uppvisar inga som helst gränser
så vem vet vad de gör en mörk vinterkväll när de möter mig - oavsett om jag har hunden med mig eller ej
men jag ska köpa försvarsspray och backar de inte undan så kommer jag att använda den
är de TRE st hormonstinna tonåringar mot mig så kan de lätt släpa iväg mig och våldta mig
och jag kommer bara ligga där
så det gäller att sätta gränsen innan det går så långt
och ja, jag är rädd
riktigt jävla rädd
ledsen, arg och förbannad också
ringde i alla fall min mamma
hon hjälpte mig ringa jouren som skickade ut en patrull med väktare
men - självklart var ungjävlarna borta när de kom
jag pratade i alla fall med dem - det är deras policy att tala med anmälaren
och de var jättetrevliga och förstående
tänk att det är så stor skillnad öga mot öga jämfört med över telefonen
de uppmanade mig att till och med ringa i förebyggande syfte så att de har större chans att hinna dit
så de verkade förstå en hel del
får jag någonsin vara trygg någonstans????
får jag det???
jag tror inte det
men jag kommer göra mitt yttersta för att vara så "trygg" som bara går
.....vad nu trygghet är....................
önskar att "min" gamla avdelning fanns kvar
önskar att jag kunde få vila en stund
men det finns ingen frid
ingen ro
bara ett helvete
varför får jag inte bara dö
det spelar ingen roll för någon om jag lever eller ej
så låt mig bara dö
Jag vetefan vad som händer just nu. Det är bara helt sanslöst. Har varit tävling i helgen - jag har inte varit där - och allt har verkat vara på topp. Så för en stund sedan skriver "väninnan" till mig att det varit ett rent helvete och att hon funderar på att tvinga sitt barn sluta tävla för föreningen. Inget är såklart hennes fel, utan allt är alla andras fel. Hon har dessutom en favorithackkyckling. Hon skrev att hon inte ens pratat med personen i fråga i helgen, sen i nästa vända så har hon det. Och bara för att personen i fråga är läkare så kanske hon hade lite annat att pyssla med än att köra någon slags improviserad privat praktik där min väninna skulle vara patient. När jag bytte VC så kritiserade min väninna mig för att jag skrivit och frågat om läkaren - hackkycklingen - jobbar vid den VC jag skulle byta till. Så då var de ju SÅÅÅÅÅ såta vänner så. Och nu ikväll har allt varit skit ända sedan i juli..........
Vad fan ska jag tro?? Vad ska jag tro PÅ????
Dessutom så vet jag ju att hon ljuger för mig om lite allt möjligt, och när hon får lite alkohol i sig, ja då blir det riktigt intressant.... och frågan är om hon druckit ikväll eftersom hon dessutom skrev som en kråka och det har varit en slitig helg för henne i allmänhet. Hon är inte en person som är lätt att ha som vän. Inte med alla lögner, alla löften som bryts heeeeela tiden, hennes oförmåga att ta in att hon inte alltid kan förstå mig och att det inte betyder att hon är dum i huvudet, osvosv. Det är jävligt svårt att höra all skit om henne, för dels sårar det mig och dels känner jag att jag får bekräftat att det är fler än jag som har samma problem med henne.
Summa summarum; det är jävligt svårt att hantera folk som uppvisar en fin yta, men som är helt annorlunda under.
Har haft en del flashar inatt. Inte sovit mycket. Jag skulle behöva en "Logan Thibault" just nu. Eller ja, jag skulle alltid behöva det om jag ska vara ärlig. För den som inte sett filmen "The lucky one" så kan jag rekommendera den. Det finns en snutt där "Beth", den kvinnliga huvudrollen, är så ledsen och trasig att hon inte står ut. Hon börjar klippa sönder växterna i trädgården, välta och kasta krukor. Men "Logan" ser det och tar henne i ett fast men ändå ömt grepp och sätter henne ner bredvid sig - och hon börjar gråta istället. Jag känner igen det så väl. Så väl att jag får ståpäls. Så är det när jag har det riktigt jobbigt, fastän att jag skadar mig själv istället. Då behöver jag någon som "håller ihop mig". Någon trygg människa som kan och orkar hålla fast mig så att jag inte går sönder i atomer. Det har inget med romantik att göra, utan med empati. Men jag har ingen "Logan" och lär aldrig få någon heller.
Äntligen söndag. Imorgon har jag samtal kl 16. Ska "bara" överleva tills dess.
Måtte jag få tag i ett annat ställe att bo på. Det här går bara inte längre. Kan ju alltid hoppas på att någon eller några har sagt upp sina lägenheter nu i helgen... ......eller så gör jag helt enkelt slut på allt, då behöver jag inte flytta.
........har en leverfläck som jag hoppas är hudcancer.... den kliar och blöder.... blöder ganska kraftigt emellanåt..... så mycket att det triggar mig att skära mig......
..och jag menar inte att förminska andra människor som lider av cancer eller känner någon som gör det, utan jag hoppas bara på att det kan vara en utväg från livet för mig... kunde jag byta med vem som helst med en dödlig sjukdom så skulle jag göra det utan att tveka.
har just bakat hastbullar och tryckt i mig
så mycket ångest
så svårt att andas
vill skära ihjäl mig
bara skäraskäraskära
dö
mår så illa
måste ta laxtab
simmat i 80 min
promenerat med vovven i en timme
flippade ur
köpte godis ostbågar
har vräkt i mig
mår så illa
det här måste få ett slut
och jag har så jävla ont i munnen
så jävla ont
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 | 10 |
11 |
12 | 13 | 14 |
|||
15 |
16 |
17 | 18 |
19 |
20 | 21 | |||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | 28 | |||
29 | 30 |
||||||||
|