Dadaism. Underbart.

Har varit ute och gått i 4 timmar idag. Tur att jag har en tibet-hund som orkar och vill gå.

Allt är grått. Jag är svart.

Tror att jag försöker gå mig trött. Så att kroppen ska överensstämma med själen.

Nytt år. Jippi. Finns inte så mycket att säga.

Har fått inbjudan att fira nyår hos samma väninna som jag var hos på julafton. Men jag stannar nog hellre hemma ensam. Brukar aldrig fira nyår. Förstår inte vad det är att fira. Att man levt ett år till? Som om det är något att fira.

Tryckt i mig en stor chokladkaka och en påse ostkrokar. Struntade i lunchen och gick ut istället. Gissar att det inte hade hänt om jag bara ätit lunch. Får väl se om det är bättre imorgon.

Lär inte gå upp tidigt imorgon heller, för jag lär inte somna i tid. Vill inte stoppa i mig stilnoct varje kväll/natt.

Godnatt alla.

Igår var jag ute och gick i 3 timmar. Idag 4. Kroppen pallar inte, men jag går ändå. Hundstackaren är helt slut. Glad och nöjd, men trött.

Jag är.... ja, vad är jag...... bränd i skallen.... dum i huvudet...... jävligt döende..

Försöker och försöker, men det är för svårt.

Skickat julklapp till min fd t, men hon hämtar inte ut den på posten. Tror att hon inte vill ha den. Önskar att hon bara hade sagt det istället för att bara inte hämta ut den. Jag känner mig som en idiot.

Funderar på att äta något fastän att klockan är mycket. Som om det spelar någon roll.

Har inte gått på toa på år och dar. Snart exploderar väl magen. Hoppas att det är dödligt.....

Har varit ute och gått med vovven i 2 timmar. Kunde inte sitta still utan att göra något dumt, så jag gick ut. Hade gått längre om jag inte haft med mig hunden. Känner mig döende. Vill bara skrika. Skära ihjäl mig. Hetsäta.

Har inga ord. Vet inte varför jag försöker skriva ens.

Känns som jag inte får luft. Igen. Har varit ute och gått långt idag. Så långt att vovven ligger och är helt utslagen. Men jag skulle kunna gå längre. Gå hela natten. Bara gå. Tills jag stupar och dör.

Vet inte vad jag ska skriva. Än mindre vad jag ska göra. Försöker ta det lugnt och andas som min kp lärt mig, men det hjälper inte. Inget hjälper. Inget.

Varför kan jag inte bara få dö.

Har haft mitt sista samtal för i år. Var intressant. Min kp undrade hur jag ställer mig till att dra ner på samtalstillfällen. Jag fick panik, men sa inget. Eller ja, jag sa att jag inte vill det och att jag mår för dåligt för det. Han lyssnade, och så sa han att vi kanske ska prova det ändå. Så nu vet jag inte vad som händer. Har ingen aning. Har varit så jobbigt den här hösten när han har varit borta så mycket, så det enda jag känner är skräck. Ren skräck. Jag tror att han förstår, han är ju inte dum i huvudet eller är elak. Det känns bara så jobbigt ändå. Oron som alltid maler i mig började mala ännu mer. Är han less på mig? Tycker han att han inte kan hjälpa mig? Är jag ohjälpbar? Har han press på sig uppifrån att göra sig av med mig för att göra plats för fler patienter? Eller använder han det som ursäkt för att slippa mig?

Tårarna bara rann och jag kunde inte säga något. Fick inte fram något vettigt.

Fick en lång varm kram innan jag gick. Ville inte släppa.

Har bara lust att kura ihop mig i sängen och lägga ner allt. Jag vill inte mer. Orkar inte mer.

God Jul.

Äter choklad och rullar tryfflar. Vet inte vad jag håller på med. Jag gör bara en massa saker för att slippa tänka och känna. Har varit med väninnan i sandtaget och släppt hundarna så att de fått leka och springa av sig lite. För övrigt maratontittar jag på "Cityakuten".

Jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska göra.

Imorgon ska jag klippa mig. Vill inte. Men jag har en tid och jag kommer skämmas ihjäl på julafton om jag ser ut såhär.

I och för sig så skäms jag ändå. Såklart.

Sen ska jag på samtal. Näst sista innan juluppehållet. Vad ska jag säga. Vill bara köra en skruvmejsel genom låret. Eller något åt det hållet.

Varit på samtal idag. Kändes ok. Som att jag hade koll på mig själv. Så började tårarna rinna. Och de slutade inte att rinna. De flödade. Forsade. Mår så jävla dåligt. Var fan är vintern - som jag faktiskt behöver!

Min kp avbröt sig mitt alltihop. Han kom på att vår tid snart var slut. Så... jag kom inte direkt någonstans idag heller. Och på måndag ska han på annat möte, så då blir det inget. Jag försökte stänga av igen, men det var jättesvårt. Vill ju samtidigt inte att vi ska skiljas för en vecka och jag knappt kan gå därifrån. Så jag försökte för hans skull att ta mig samman. Det funkade. Tills jag satte mig på bussen. Stirrade ut genom fönstret för att ingen skulle se tårarna. Låtsades verka förkyld och trött.

Att vovven inte vill gå ut och bara sover gör ju inte mig mer peppad och glad precis. Så vi ligger mest i soffan och ser på film. Förstår honom. Han hatar att bli blöt och smutsig, och dessutom är han nog öm i trampdynorna som är torra och börjat spricka. Jag smörjer och smörjer. Vet inte om det hjälper direkt, men jag hoppas verkligen det.

Har ont överallt. "Tråden" på insidan av tänderna har tvinnat upp sig i ena änden, så tungan fastnar hela tiden. Har huvudvärk, ena handleden har halvt som halvt hoppat ur led, har ont i magen och min trasiga fot. Och ena höften låser sig och värker. Själen... Ja. Den gör så ont att jag knappt kan andas. Känns bokstavligt talat som att bli strypt inifrån. Får verkligen besinna mig för att inte köra en penna eller liknande genom låret. Råkade på snudd att skära mig när jag diskade kniven häromdagen, och då fick jag stålsätta mig för att inte dra den över armen. Det blödde inte ens i fingret för kniven är rakbladsvass, men ändå blev jag rejält triggad.

Har ingen som helst lust att fira jul hos min väninna. Men vem vet, det kanske ändrar sig. Eller så går jag väl dit ändå och sitter och ler medan jag dör på insidan. Det är ju min paradgren.

God Jul. Eller nåt.

Japp, hjärtat slår fortfarande. Ännu mer fantastiskt väder idag, för att vara lagom sarkastisk.

För övrigt har jag lagat lite mat och bakat. Löst korsord. Spelat på plattan. Skulle ha pysslat med vovven egentligen, men han är i princip deprimerad pga vädret, så vi myser mest. Mattes lillhjärta.

Har för skojs skull ställt mig i kö för lägenhet i byn där jag brukar (/brukade) spendera mina somrar som barn. Är egentligen mest nyfiken på vad det är för hyresnivå. Har ingen aning om vart jag ska ta vägen när jag flyttar härifrån, men jag kan inte bo såhär dyrt längre i alla fall. Dessutom börjar det väl bli dags att dra vidare...

En dag kvar innan det är samtal. Måste hålla ut.

Tog nattmedicinen tidigare än vanligt idag, men jag har en känsla av att det inte kommer hjälpa. Jag borde vara sömnig nu.