~ Quo Vadis ~

Alla inlägg under juni 2018

Av Maria - 19 juni 2018 14:00

var på samtal igår

pratade om min oro

och tillitsproblem

jag vet inte hur han gör men jag kände mig så hoppfull när jag gick därifrån

idag är det neråt igen

försöker röja i förrådet och packa men det är inte lätt

min far älskar att att öppna lådor och förpackningar

sätta ihop saker och använda dem för första gången

det är exakt det han har gjort i mitt förråd

och nu ska jag försöka skapa någon slags ordning i kaoset + packa


helst av allt vill jag bara lägga mig ner och somna och aldrig vakna igen

Av Maria - 17 juni 2018 20:29

försöker samla ihop mig och flyttpacka så smått

har öst ur komposten idag

områdets skottkärra är belägrad av en granne sedan flera månader tillbaka

hyresvärden gör ingenting

så jag fick bära hinkar

höll på att svimma

lade ut jorden vid uteplatsen på baksidan och sådde gräsfrö

de grävde om grunden på huset förra våren men då det är norrsida så har gräset inte tagit sig

dessutom har det gjort ett fuskjobb så marken är som en schweizerost

så eftersom jag måste avveckla komposten när jag ska flytta så fyllde jag i med jord


tagit ner tvättlinan i tvättstugan också

fixat tätskiktet

packat några kartonger med böcker och tyger





fattar inte hur jag ska orka flytta

jag borde vara glad att jag får hjälp så jag inte behöver anlita en flyttfirma

men jag är jätteorolig

rädd för vad som kommer hända

förväntningar

jag inser att jag inte borde tänka så

men kan inte låta bli

"jag hjälper dig att flytta och det gör jag för allt jag vill ha det här i utbyte"

fastän att jag vet att det inte är så 

men jag har ändå en stor klump i magen

stoooooooooor

Av Maria - 16 juni 2018 15:15

jag är så jävla rädd och jag har ingen att prata med

ingen kan hjälpa mig

Av Maria - 14 juni 2018 20:25

var på det som var tänkt att vara avslutande samtal idag

jag var helt förstörd

grät så tröjan blev blöt, panikade och höll på att kräkas

trillade in i en whiteboard för att jag var så yr

min kp var helt lugn

jag förstår inte hur han kan vara så lugn och vänlig jämt

han har aldrig skrikit åt mig, aldrig hotat eller kränkt mig

ändå är han ärlig och säger han vad han tycker 

vi håller sällan med varandra och det är helt ok

jag kan vara arg på honom och säga det och så pratar vi lugnt om det

och då försvinner det

har aldrig träffat någon som är så


han sa att det är ok att jag känner det jag känner

och att han låter mig bestämma var gränsen går

han frågade till och med om jag tyckte att han gjort något obehagligt

men nej, jag är bara helt ovan och vet inte hur jag reagera eller vad jag ska göra

han sa att han lovat att hjälpa mig flytta och han håller vad han lovar

så det blir nog flytt ändå trots allt


ibland skrämmer det mig hur trygg jag känner mig med honom

det gör mig rädd att jag kan säga precis allt jag känner och tänker


jag kunde säga mycket till min fd t men det var inte alls på det här sättet

när någon är såhär snäll, omtänksam och varm mot mig så blir jag misstänksam

"gör han såhär bara för att han vill ha något i utbyte"

"vad är det för fel på honom som är så snäll mot MIG"

"tänk om han kommer utnyttja mig för att han vet att jag känner mig så trygg med honom"

"tänk om han bara snärjer in mig och sen krossar mig totalt"

jag har nog farit så illa tidigare att allt tvivel är etsat i ryggmärgen

och jag skäms över det här tankarna

för jag borde veta bättre efter alla år jag varit på samtal hos honom

jag vet bara inte hur jag ska ändra på mig själv


önskar att jag hade haft honom vid min sida när vården svek mig

när jag blev hotad, straffad och hånad av läkarna

när jag blev olagligt inlåst med LPT

han hade aldrig accepterat det

hade han inte kunnat göra något åt det så skulle han ha sagt upp sig

för han är inte rädd för idioter med högre rang inom vården

det är väl därför som han är engagerad på olika sätt i samhället

han slåss för de svagas rättigheter


jag vet inte riktigt vad som kommer hända i höst

men han stannar som min kp så att jag ska kunna få en läkartid för att ev få medicin igen

och får jag medicin så jag kan få hjälp med tandställningen så stöttar han mig då också


jag förtjänar inte honom

Av Maria - 13 juni 2018 11:04

har nästan inte ätit på 3 dagar

har så mycket ångest att jag inte kan andas

mår illa

jag kraschade fullständigt i inatt

har fått sår under ögonen efter alla tårar


behöver sova men hjärtat bultar så hårt och snabbt

finns ingen ro

allt är kört nu

finns inga alternativ

finns inget kvar

jag är slut

allt är slut


Av Maria - 13 juni 2018 00:08

har just beslutat att avsluta min behandling

har redan meddelat min behandlare det

så nu står jag ensam

det blir ingen flytt

och finns inget hopp om att få någon medicin någonsin igen

det i sin tur betyder att jag inte kommer kunna laga tandställningen som är trasig så jag inte ens kan äta

min hund ska vaccineras i vår och det kommer jag inte klara heller

och min legitimation måste förnyas men det kommer inte heller ske

mitt liv är över

kan lika gärna gå ut i skogen och hänga mig


funderar på att göra slut på allt inatt

men jag är skyldig min behandlare ett avslutande samtal

för det är mitt fel att det blev såhär


har aldrig mått såhär dåligt tidigare

       

Av Maria - 11 juni 2018 23:35

var med min kp och tittade på lägenheten idag

läget var perfekt

inte perfekt inomhus, men finare och smakfullare tapeter än hos min kommunala hyresvärd i alla fall

så det lutar åt flytt

om min inkomst blir godkänd av den privata hyresvärden

min kp ska hjälpa mig att flytta lovade han

jag blev så lättad och glad

kan det vara möjligt att jag ska få fara till fjällen OCH flytta i lugn och ro

jag har två månader på mig så det borde jag hinna

om inte min kp backar ur

jag vet att han tänjer på reglerna

men han gör det för att vara snäll och för att han förstår att jag inte kan bo kvar här

Av Maria - 9 juni 2018 20:25

ska titta på lägenheten på måndag

har tur som verkar ha fått en vän, som faktiskt följer med

är jättenervös

mår illa av nervositet

jag behöver verkligen flytta

hitta mig själv igen

finna en plats där jag kan andas och vara

där jag känner att jag har rätt att vara

utan att bli trakasserad och provocerad hela tiden


har fått en planlösning och balkongen är jättestor

i alla fall i förhållande till de balkonger jag haft tidigare

har tittat över vad jag behöver göra i min nuvarande lägenhet om jag ska flytta

och det känns som massor

jag förstår att för en frisk människa är det petitesser

men för mig är det som om stora oövervinnerliga berg står staplade på varandra


är lägenheten så fin som den verkar så vill jag verkligen flytta

jag kan inte ens minnas hur det var att gå upp på morgonen utan oro över att gå ut med hunden

att inte vara orolig att bli påhoppad och utskälld

minns inte heller hur det var att kunna gå och handla när man behövde något

eller att kunna strömma en film utan att internet kopplade ner heeeeela tiden med jämna mellanrum


men det känns som att jag stänger dörren till att bo i fjällen om jag flyttar nu

som att jag väljer bort den möligheten och fristaden för alltid

och det känns förskräckligt att flytta söderut

och närmre kusten

mildare vintrar 

jag som älskar ordentlig kyla och vinter

men att bo nära vatten på sommaren har ju sina charmiga fördelar

gå och doppa tårna på hundpromenaden

frågan är om det uppväger att jag byter landskap

samma län men annat landskap

jag som varit stolt över min hemstad och mitt hemlandskap


saken är den att lägenheten har alla bekvämligheter man kan tänkas behöva

bortsett från ett extra rum som jag skulle vilja ha som ateljé

men man kan ju inte få allt här i världen

jag skulle kunna bo där resten av mitt liv rent praktiskt

matvarubutiker, postombud (mitt nuvarande fungerar inte...), bank, bibliotek, simhall, osv


det är bara det att jag vill "bygga bo"

snart 40 och har inga rötter någonstans alls

allt är bara svart och panik

allt fler kommunala hyresvärdar börjar med inkomstkrav

jag förstår på ett sätt att de gör det, men samtidigt borde det finnas undantag

jag kan ju bevisa att jag med lätthet kan lägga betydligt mer än 1/3 av min inkomst på hyran

jag är ju bara hemma och det kostar inte särskilt mycket pengar

så i mitt fall är det helt jävla galet att jämföra mig med konsumentverkets beräkningar för "skälig levnadsstandard"


och ja, mina föräldrar har verkligen ändrat sig ang att hyra ut sitt fjällhus till mig

tänk att de satt där och tröstade mig med att säga "du behöver inte vara orolig över att inte ha någonstans att bo så länge vi lever, utan vill du så får du hyra fjällhuset av oss"

jävla lögnare

precis som vanligt

de har alltid gjort sådär

lovat en sak och så blir det inget

inte undra på att jag är tillitsskadad


jag måste väl tacka ja eller nej till lägenheten ganska snart i alla fall

de vill ju hyra ut den

som tur är så ligger den inte ute på nätet

så jag antar att de mer eller mindre "väljer" hyresgäster till just det här området

men ja, tackar jag ja så ska de väl kolla upp mig och min ekonomi

och fatta beslut om de kan godta mig som hyresgäst trots att jag inte riktigt uppfyller deras inkomstkrav

får väl se hur snälla de kan vara i så fall, eftersom elen faktiskt ingår i hyran


men ja, jag försöker att ta det lugnt och inte fatta några beslut än

måste se stället först

och jag har inte varit på den orten på typ 4-5 år

de gångerna jag varit där har jag i princip bara sett vägen mellan ridklubben och mataffären

....å andra sidan är väl det ungefär hälften av orten........


det jag är mest orolig över är att jag inte har orken att flytta

visa min lägenhet för ev nästkommande hyresgäster, begära offerter på flytt och städning, skruva ner staket och typ riva halva badrummet, sälja och skänka det jag inte ska ha, packa resten, skruva isär alla möbler, osvosv

det känns så hopplöst

ingen medicin

inget hopp alls om bättring

  

Presentation


Jag ansvarar INTE för hur det jag skriver påverkar någon. Är du underårig eller känslig så kan det finnas stötande texter och bilder på min blogg, eftersom jag skriver om mitt liv som överlevare av sexuella övergrepp.

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2018 >>>

Senaste inläggen

Arkiv

Tidigare år

Fråga mig

11 besvarade frågor

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards