Jag bröt ihop igår på kvällsfikat. Satt där och kände att ingen lyssnar, ingen förstår. Ingen bryr sig. Ingen tror mig. Tryckte i mig den jävla smörgåsen. Sen kom tårarna..... tog en servett och låtsades torka mig runt munnen samtidigt som jag torkade bort tårar... men en tjej såg det och frågade "Är det jobbigt Maria..?".........

Sen grät jag vid det där jävla stora matbordet inför alla.............. Sa bara att "jag överlever".... personaltanten var självklart tvungen att fråga "kan du säga något om det?"....... Sa bara att jag var ledsen, och att ingen kunde göra något åt det förrän imorgon ( = idag)... Personaltanten gav sig inte... så hon frågade på...... Till slut exploderade jag totalt........storgrät....... sa att ingen lyssnar på mig...... ingen bryr sig om vad MIN vårdplan är och det gör mig jätteledsen...... och att jag var rädd att det skulle gå åt helvete i helgen......... Gå åt helvete så att jag fick tarmvbred och hamna på operationsbordet om någon hittade mig i tid..................

"Jag förstår att du är rädd för att äta", säger tanten.......... och jag grät ännu mer....... snörvlade fram något om viktuppgång, återfall, miss i kommunikationen....... men att det var skit samma, för det spelade ingen roll ändå.... ingen lyssnar och vill ju förstå......... Så kom det klassiska som jag hört ända sedan jag satte min fot där i måndags - "du får ta upp det med din kontaktperson"................

Då var jag bara tyst........ men sa till slut att han inte varit där och att han inte skulle komma förrän nästan dag på eftermiddagen....  Babbel, babbel......... men jag satt bara där tyst med ansiktet begravt i en hög servetter............ Min nyfunna vän lade armen om mig..... frågade om hon fick förklara lite om min problematik för tanten...... Jag nickade... för jag orkade inte mer..........

Skämdes ihjäl............ alla stirrade på mig...........

Orkade inte mer...............

Till slut rann inte tårarna mer......... men jag orkade inte gå någonstans.......

Lyckades pallra mig iväg till duschen och duscha....... sen kröp jag till sängs........

Vaknade till ännu en jävla morgon med gröt eller fil + mackor.............

De har sagt att de kan köpa hem verum eller yoghurt, men det står inte på inköpslistan - det vet jag...... Så jag kommer få köpa min egen.... om jag inte ska äta deras äckelfil..........

Hade samtal kl 13.... Jag visste inte vad han skulle säga om all min gråt........... var skiträdd om jag ska vara ärlig....... Men så säger han att jag verkligen har kämpat hårt de här dagarna och att det är bra jobbat........ ..jag höll på att tappa hakan......... hade inte förväntat mig att få höra det.... utan bara hur jobbig jag varit och hur mycket jag gråtit......

Och så säger han - återigen - att jag får gråta........ Att jag har mycket att vara ledsen för......... så det är ok..... jag får gråta tills dess att tårarna tar slut......... ....gissa om jag grät ännu mer då.........................

Var bara jag kvar nu på em...... de andra for därifrån efter lunch...... jag for straxt före fikat.......... ville inte sitta där och fika ensam med en personal.....

Nu har jag ätit lite vindruvor som em-fika.......... Måste äta något till middag runt kl 17:30.... och sen fika igen............ *blääääh*

Jag vill inte, orkar inte, kan inte....... men jag måste göra det ändå.... kan inte lägga ner redan första måltiden............ Problemet är att jag skulle somna om jag gick och lade mig under bolltäcket........................

Måste handla hem frukost tills imorgon......... så det är lika bra att göra det först..... Sova sen........

SOOOOOOOOOOOVA!

Både kropp och själ är utmattade efter de här dagarna....... men... problemet är väl att.. det är nu det riktigt jobbiga börjar..............

Måste gå och handla något till frukost medan jag orkar stå upp.... Lämnade cykeln vid ÄS..... orkade inte cykla............... tog bussen.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...