Har just skickat ett sms till min sk "pappa". Väntade tills dess att han troligen hunnit fara hemifrån. Jag vet att jag är hård, men jag orkar verkligen inte med hans och deras tjafs och skit.

"Hej. Det jag skriver nu skriver jag bara en gång. Det här är din sista chans. Gör du inget åt hur du beter dig mot dina nära och kära, och ser till att det blir bättre från och med nu och fortsätter vara det - ja, då förlorar du ännu en dotter. Du ÄR redan på väg att förlora din hustru och dotter. Länge tror du att *min brors namn* stannar! Börja bete dig som en vuxen människa och sök hjälp, för du klarar uppenbarligen inte av det här själv. Det finns ingen skam i att behöva be om hjälp - det behöver alla. De som ändå inte gör det, förstör och förgiftar alla i sin omgivning. Och du ska inte tro att jag sätter mig på bussen och tåget söder ut i sommar om inte schemat med semester, *hantverksbutikens timanställda*, fjällen och allt är klart senast den här veckan. Och du ska ha bett mamma om ursäkt - på riktigt, och menat det. Se henne i ögonen och verkligen visa att du är uppriktigt ledsen för att du varit en skit men lovar bättring här och nu. Om du vill så kan jag ordna en samtalskontakt på vårdcentralen i *deras närmsta stad* eller om du hellre vill gå i *den närmsta större staden i länet* eller via företagshälsan. Det kvittar, huvudsaken är att du får hjälp NU."

Maten går åt helvete. Men det hänger väl ihop med allt annat. Orkar inte bry mig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...