de jävlarna lämnade mig helt ensam och till och med utan beredskapspersonal igår mellan kl 17 och 21.......... fick fixa min egen mat......... sköta mig själv........

ordinarie personal var sjuk och "eftersom det bara är du så kallar vi inte in någon vikarie, utan du kan ju välja om du vill vara här och laga dig någon egen mat eller om du vill fara hem"............

chefen var den som gick sist.... och jag ställde frågan om beredskap, och jag kan säga att hon inte haft en endaste tanke på det............. hon insåg säkert sitt misstag.. svårt att ta miste på den minen, om man säger så... men ändå har hon inte ens frågat mig idag hur det gick...............

nattpersonalen som kom kl 21 var i chocktillstånd och trodde mig nästan inte först....... men så kramade hon om mig... hårt.... länge... och självklart rann mina tårar............. hon tyckte att det var förjävligt........... en vän som jag lärt känna där på ÄS hörde också av sig och hon hade pratat med sin mamma som har jobbat länge inom sjukvården.... och hon hade sagt att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen så att det blev dokumenterat....... men jag kan ju inte ringa.... och allra helst inte när jag störtgråter och inte orkar............. är ju rädd för att bli inlagd på avdelning också................

min kp har pratat med mig 3 ggr idag....... och jag har gråtit ögonen ur mig alla gångerna............ han har verkligen varit ledsen för det som hände och kommer säkerligen att ta upp det på ronden på torsdag..... men.. vad hjälper det mig nu.............. jag känner bara att allt är hyckleri...... vad fan är det för slags "behandling" där patienten lämnas helt ensam hela jävla kvällen - och inte ens har ett beredskapsnummer att ringa om det skulle behövas............

vill inte fortsätta....... vill bara hoppa av hela skiten.........

min kp ville inte att jag skulle fara hem idag.... men jag for ändå............ han tyckte att jag mådde för dåligt..... och ja, det gör jag...... men inte fan mår jag bättre av att vara där när jag nu vet att de till och med kan lämna en ensam och utan någon som helst hjälp i ev nödsituationer..................

och på torsdag har jag läkartid... och jag orkar inte tjafsa mer............. minsta lilla tendens till osämja, ovillighet att försöka förstå och lyssna på och tro på det jag säger så går jag bara därifrån........ då skiter jag i allt...... tänker inte hamna i den där karusellen igen.... då dör jag hellre...

måste gå nu...... gråter så jag är rädd att kräkas...........

 

Marie

6 december 2011 21:56

Märkliga grejor...den där sjukvården....det måste jag då säga! Gör man likadant på alla avdelningar???? "Så,nu får ni klara er själva ett tag. Ses senare när någon har tid för er". Hmhm! Förstår att du blev chockad/ledsen Maria! Det är väl knappast så här det skall gå till!
Stor styrke kram till dig!

http://lealpre

Maria

7 december 2011 09:31

Ja, det är riktigt "spännande" att vara sjuk i dagens samhälle.. Jag ställde precis den frågan till några i personalen och de två som går att prata med blev likbleka i ansiktet. Men, men - de flesta tycks bara tro att det var "bra övning"...
Får väl se om jag kan och orkar driva på så att det blir en Lex Maria-anmälan..

Stor kram tillbaka!

 

elina

7 december 2011 14:18

vilket ställe alltså... vad tråkigt att nu när hjälpen skulle finnas så är dom så oproffsiga. hoppas att du i slutänden ändå finner att det har hjälpt dig lite vännen... stor kram

Maria

7 december 2011 15:16

mmm... jag har.. börjat på ett... lex maria-uppdrag.... typ..... men jag gissar att det som vanligt inte leder någonstans...
det största problemet är väl att det inte finns någon annan hjälp.. inte ens i andra landsting pga att jag är för gammal....
*KRAM*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...