Jag har fan världens bästa kp!

De hade rond idag, och de andra började tjata om arbetsterapeut och behandlingshem - igen. Då blev han förbannad och drämde näven i bordet och sa att "Maria kommer på måndag!". Så så blir det.

Känns jätteskönt. Och skitjobbigt. Vet ju vilket arbete det kommer bli.

Bara att stå ut med de i personalen som inte vill ha mig där är ju jättejättejobbigt.

Men när det gäller de vanliga nervärderande kommentarerna, så har jag bestämt mig för att svara den här gången. På ett väldigt sofistikerat sätt, men ändå "klappande på deras huvuden". De ska få känna på samma sak som de gör med mig.

Igår kväll mailade jag min kp och skrev att om det inte blir någon så skiter jag i allt, och då anmäler jag de jävlarna - till patientnämnd, HSAN, socialstyrelse, DO, ja ÖVERALLT. Jag har svart på vitt att föreståndaren lovat att skriva avvikelserapporter, men hon har inte gjort det. Så då jävlar skulla jag sätta dit henne.

Men tack vare min kp behöver jag inte det.

Han sa till och med att om de sagt nej och skjutit upp det igen, så hade han skrivit en rapport om fel inom vården. För behovet är ju uppenbart, och hjälpen finns. Så hur skulle de rättfärdiga att neka mig hjälpen?

Kramade honom länge, länge innan vi avslutade samtalet. Ville verkligen inte släppa. Var så trött. Ville bara vila i hans famn. Bara andas.

Imorgon ska jag nog till det andra stallet och se om den svarte prinsen vill prata med mig... Tror att han kan vara ganska nyfiken och busig... så vem vet vad vi kommer pyssla med i hans hage!

Hetsätit, tagit laxtab, lagat äcklig mat att stoppa i frysen, städat åt kaninerna.

Är så trött, men kan inte sova.