Loggade in på mina sidor på apoteket, och jag får inga värktabletter och inget mot nästäppa. Så nu blir det att ligga på toagolvet när mensvärken kommer. Och att vara döv när jag är förkyld, eftersom det alltid sätter sig upp mot öronen. Har dessutom vätska bakom trumhinnan, så jag är halvdöv i vanliga fall. Har aldrig berättat det för någon. Och inte fan gör jag det nu när jag inte ens kan få hjälp med nästäppa. Och nej, jag kan inte använda nässpray, för jag blir beroende av det vid första användningen. Och det hjälper inte mot vätska bakom trumhinnan.

Så..... jag gömmer mig väl här hemma...

Var med ponnyföreningen på träning igår och det var faktiskt riktigt roligt. Men som alltid så hör jag som en kråka. Tror att stora delar av mina "sociala problem" beror på att jag är så rädd att inte höra, och att jag faktiskt inte hör.

Men.... who cares..... right??

Nu rinner tårarna igen. Orkar inte.