Mår totalt skit. Inget återseende av läkaren förra veckan. Hon var hemma pga VAB. Sekreteraren ville inte tala om vad hennes nya mailadress var, så jag mailade inte heller. Idag har läkaren mailat mig och gett mig en tid på torsdag. Perfekt - jag mailade min vik. läkare i helgen och bad henne förnya recepten, men nu behövs väl inte det..... Jag vet inte.

På trakasserifronten har inget hänt och lär ju inte hända innan jul eller nyår heller. De har verkligen förstört allt för mig, och i januari är det ÅRSDAG sedan den här skiten började. Jättefin förening och organisation, verkligen......

Har så mycket ångest att jag dör. I eftermiddag är näst sista samtalet med min kp det här året. Två veckors uppehåll. Fy faaan.

Fredag igen. Ångesten öser fram. Samtal imorse och jag var så trött. Så himla trött. Har knappt sovit inatt heller. För ångesten och för den här jävla förkylningen. Tror att vovven känner min oro, och då ligger han hos mig i sängen. Fast inatt var han nog så trött så han rörde sig inte ens. Snarkade innan jag ens släckt lampan. Jag låg där i mörkret och ville inte röra mig ifall om att jag skulle väcka honom. Han är så underbar. Mitt trollbarn. Det närmsta eget barn jag någonsin kommer komma. Sorgligt med sant.

Skulle ha träffat min enda irl-väninna idag, men jag backade ur. Orkade inte. Det var hoppträning för hennes dotter. Missade att träffa "järngänget" också, eller i alla fall vissa delar. Har betalat medlemsavgift till den föreningen nu, för jag kommer INTE att förnya mitt medlemsskap i hatföreningen som fortfarande tillåts trakassera och hota mig. Det är så jävla sjukt att ingen sätter ner foten, att ingen sätter stopp för all skit. Men - det är väl bara för att det är jag, som vanligt. Mig gör man vad man vill med.

En gång en trasdocka - alltid trasdocka.

Börjar få flashar igen. Måste sluta. Mår illa.

Trött. Så trött. Fastän att jag somnat en stund på eftermiddagen.

Måndag är det samtal igen. En timme. Det är då vi har de tyngsta samtalen. Men också de bästa.