Ena sidan av mig vill och behöver samtalet idag. Den andra bävar för att det ska bli en fortsättning där onsdagens samtal slutade. Jag balanserar på en tunn smal linje just nu, där ett fall skulle innebära att jag skär mig. Jag ifrågasätter en massa saker, såsom om jag verkligen är någon för min kp eller om jag bara är en i mängden. Jag vet att det är fel att känna så, för självklart ser han mig som en individ. Men jag vet att jag inte betyder lika mycket för honom, att han inte bryr sig om mig, på samma sätt som min t gjorde. Man kan hjälpa en människa på så många sätt, på så många olika nivåer. Jag tror att hans historia och att han är en man, påverkar en hel del. Precis som med alla människor. Den största skillnaden mellan honom och min t är att han är mer "rakt på sak", lindar inte in saker, och vi håller sällan med varandra. Men han kan beröra mig och trösta min själ ändå. Det jobbigaste är att jag inte har en endaste aning om när han kommer lämna mig. Det gör det väldigt svårt att öppna mig under de korta samtalstider vi har. Han säger själv att han hade planerat att sluta för 1 ½ år sedan, så han vet verkligen inte. Och den ovisshet det innebär för mig går inte att beskriva i ord.

En god nyhet - eller i alla fall hoppfull - är att det verkar som att "mitt" landsting har ordnat så att det finns "tyngdtäcken" som hjälpmedel. Alltså kan man få låna det och inte behöva bekosta det själv. Och jag vill prova ett kedjetäcke som väger 12 kg. Men vi får väl se. Behövs det läkarintyg så är det kört, eftersom jag inte har någon läkare. Om de inte nöjer sig med det som min läkare skrev för 4 år sedan.......

Vi får väl se. Jag mailade och fick ett telenr och har svarat och bett om mailadress istället. Vi får väl se om det är möjligt för mig att få prova ett kedjetäcke. Med min "tur"....... ja, som sagt, vi får väl se.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...