jag dör nu

jag orkar inte mer

vill skära mig

vill verkligen

allt blir bra då

en stund

men en stunds lättnad är bättre än ingenting

jävla ridning imorgon

och på onsdag

och nästa onsdag - om jag nu fattat det rätt

men då vet jag inte om jag kan vara med

är ju avslut på ÄS då

det var sagt att vi skulle rida igen på helgerna

men så blev det inte så i alla fall

allt är helt åt helvete

har skrivit "SKIT" med tre utropstecken i matdagboken

nu lägger jag migh och dör

Stängde av mobillarmet och struntade i frukosten. Valde att sova istället. Vaknade och vägrade gå upp. Nu har jag just försökt slå ihop frukost och fm-fika, men det här går åt helvete............ Är snart tillbaka där jag startade.... MEN - jag ska försöka att inte stoppa i mig laxtab..... Lägger min kraft på det istället. Visst, det hänger ihop, men ibland måste man förenkla lite... tänker jag...... Och det är och har jag varit dålig på, så därför har jag inte kunnat dra i en tråd utan att allt annat kommit med....

Jag vet inte.. har jag gett upp......? Jag vill inte det... samtidigt som jag bara inte orkar mer......... Försöker göra så gott jag kan med de redskap jag fått.......... men 2 dagars behandling väger inte så tungt mot 15 års sjukdom......

.......fan..... jag dör.............

Har ätit mitt förbannade kvällsfika. Och kompenserat en hel del för "bortfallet" av bl.a lunchen. Verum och All bran, smörgås med smör och ost. Citron-te.

Mår illa. Är trött. Utmattad.

Har Tilda ute. Astrid var ute förut. Hon behövde busa av sig, men självklart duger det inte att hon kan springa och leka själv. Matte måste ju vara med...   

Till slut hoppade hon upp i famnen på mig när jag satt hos henne på golvet. Bara sådär. Och studsade i knät på mig så att hon knockade min haka och jag bet mig i läppen. Sen glor hon på MIG som att det var MITT FEL!! Så nu ligger hon i sitt lilla hus i buren med ansiktet vänt bort så att jag ska förstå precis HUR sur hon är........

Vill gå ut.... bara gå... någonstans...... men jag vet inte hur jag skulle orka..... eller var jag skulle gå......

Vet att det låter dumt... och att ingen annan känner så eller förstår.... men.. jag längtar tillbaka till ÄS........... Mindre att tänka på... mindre ansvar.... fokusera på att försöka andas.... och.. maten........ Och av någon konstig anledning... så kan jag.. tydligen.... gråta där......

Det är synd att ridningen krockar så fatalt med ÄS....... Annars vore det mycket bättre... Å andra sidan vet jag inte om ridläraren vill ha mig där........ Visst - hon behöver pengarna... men eftersom jag bryr mig om henne.. så önskar jag att hon brydde sig om mig..... litelite..........

Hela den här veckan är så konstig. Måndag - missad terapi vid halv nio, start ÄS kl 14. Tisdag - ÄS, gruppsamtal, terapi, förvirring... Onsdag - ÄS, samtal med kontaktpersonen, hem pga helg, handla MAT ( = chock). Torsdag - röd dag då allt är dött. Fredag - jag ger upp. Imorgon är det lördag. Sen söndag, och då är det meningen att jag ska ta mig till och från ridningen på något sätt, och kunna vara med där... Har ingen aning om vad hon sagt till de andra om min frånvaro, så jag har bestämt mig för att säga att jag varit på sjukhuset. Då kvittar det vad hon sagt eller inte sagt.

.........vill skära mig... gode värld vad jag vill skära mig.............. hetsätning........ det är vad kroppen vill......... men jag får inte laxera................ jag har en bild i mitt huvud... en bild av mig där jag lämnar alla laxtab till min kontakt och han ser att jag inte tagit någon av dem................. ......varför ska det vara så jävla svårt..............

Orkade inte mer imorse... så på fm tog jag mitt pick och pack och drog iväg......... lagom till "fikat"............. Har haft mobilen på ljudlös, men självklart fungerar ju ändå larmet...... Har skämts ihjäl när det satt igång och jag börjat gräva i byxfickan för att stänga av det....... Samvetet har muttrat surt... samtidigt som känslan jublat........

Suget efter rakblad består......... är som att kroppen säger att det är nog nu, nu måste den få något..... få bestraffning.............

Försöker komma på något sätt att slippa fara hem efter sommaren så sent......... Känns som att jag är skyldig mina sk föräldrar att ta hand om dem... eftersom jag inte var hos dem i julas och de kom hit och hjälpte mig flytta..........

Har frågat ridläraren om vilken dag det blir ridning av i höst.... men hon svarade inte förrän i em att hon inte har någon aning..... och nu har jag mailat min kontakt på ÄS och frågat när de öppnar igen efter sommaren..........

jag HATAR SOMMAREN!!!!!!!!

hela jävla världen stannar upp för att alla ska stressa och pressa sig till att "vara lyckliga" enda gången på hela jävla året................ allt ska göras - renoveringar, trädgård, sola, bada, semester..... ALLT! ..och så kommer folk tillbaka till jobbet efter semestern och är än mer utpumpade än vad de var INNAN de gick på semester.........

ätit min jävla smörgås till kvällsfika

druckit mitt te

min ork är slut efter att ha ätit potatis och skinka + sallad och dressing till lunch

och kalvstek med potatis och sås + sallad till middag

inatt avgörs det om jag kommer hetsäta eller svälta tills på tisdag

jag kommer kämpa vidare, men jag känner mig själv - tyvärr

och i sommar.... ja.. mina föräldrar i en månad..... det säger väl allt..........

finns ingen chans att ha någon struktur på maten

men jag hoppas kunna slippa hetsätandet i så stor utsträckning som jag har hållit på med tidigare

bättre att svälta

och då dör magen igen   

jävla skit

och jag får inte luft

kan inte andas

och vill inte ta stesolid

de skrivna orden är döda

säger hon

den som ska föreställa en vän

därför måste jag också vara det

ty jag är mina ord, mitt språk

min kropp ägs ej av mig

hela mitt väsen är förorenat

förstört

jag är allas trasdocka

och spottkopp

ni säger ”det är bara en smörgås”

men jag är alltför söndertrasad

ligger där

begravd i tystnad

medan tårarna rinner

du kan inte vinna

inte såra mig

om jag inte visar min svaghet

om jag inte blottar min själaspegels vatten

låter dig se skadan du orsakat

därför sluter jag mig likt en mussla

som försvarar den enda pärla jag har

det sista som är jag

för du får inte ta mina tårar ifrån mig

ty du har själv gett dem till mig

du har slagit in dem i min kropp

tryckt in dem i mitt sköte

elakt skrattat in dem i både öron och ögon

och planterat dem i varje bit föda

du förorenar det som redan trasigt är

smärtan i mina döda tarmar

är outhärdlig

men som vanligt är jag bara tyst

förståelsen är obefintlig

”din kropp behöver det”

jag vet

jag vet det så väl

och det dödar mig

min själ har också behov

men ingen hör eller ser

jag är helt ensam

och död

.....det är så jävla jobbigt nu........... blir bara värre... för jag får bara mer sjukdomsinsikt......

......ge mig ett rakblad så att jag får vila...................

helvete!!!!!!! jag försov mig

ska äta frukost 7:30

hade mobillarmet ställt på 7:15

somnade om

nu dör jag

jag vet -  det är inte hela världen - eller borde inte vara hela världen

men det är det

sjukdomsinsikt..................

fan

har ätit frukost nu i alla fall

skakar

mår illa