Grannarna lider av uttorkning och började dricka starköl under min balkong. Sen var det whiskey-provning till operasång. Nu är det allsång till gitarr och allmän fest. Finns dock fördelar med att det är 50+are och inte studenter.

Jag vill flytta mer än någonsin. Står i kö på en lägenhet en bit bort, men bara som nr 8 i turordning så jag kommer inte få den. Kanske lika bra för de har utekatt i lägenheten bredvid, och balkongerna är precis bredvid varandra. Men ändå. Då hade jag kommit härifrån. Men det är som det är. Med allt.

Mina sk föräldrar har hört av sig ett antal gånger om ditten och datten, men jag har fortfarande inte fått tillbaka min packning inför sommaren som jag skickade. Har fått ett par skor av dem, dyra Eccoskor. Tänker på vad min fd t sa så många gånger; att de aldrig kommer kunna finnas där som riktiga föräldrar, utan man får ta det andra man kan få. I deras fall är det pengar. De tror att de köper kärlek. Jag försöker lära mig att ta emot trots att det är svårt med min stolthet och starka vilja att vara helt oberoende. Men det här med skorna blev väl en bra övning. Har inte hämtat ut dem från mitt ombud än, för de är i stan och inte här där jag bor. Men jag ska ta mig dit bara det inte är så varmt. Har köpt mig en ordentlig elgrill nu i alla fall. Försöker låtsas som att det är en dag imorgon också, trots att jag varken vill eller orkar med det.

När jag pratat med min mamma över telefonen så har hon pratat minnen. Om när vi var på semester med "honom" och "hans" familj. Jag vill inte minnas det. Det är som en svart oljig hinna som förstör mitt rena fjällparadis. Visst, inga övergrepp skedde där, men det räckte att de var där. Gissar att de välbehövliga pauserna på somrarna ändå hade väldigt stor betydelse, eftersom jag känner att det är som en "ren" plats. En "fri" plats. Mitt sanna hem. Där jag kan andas. Vara.

Har rensat ut en del gammal skit från skrymslen och vrår. Koftan jag sparat för att jag stirrade ner min läkare som var en "såååå bra överläkare", och sen vågade han inte prata med mig någon mer gång. En slags trofé. Ett bevis för att jag faktiskt kan någonting och att vården inte borde få förstöra mer av mig och mitt liv. Men nu är den slängd i soporna. Stod inte ut med vetskapen om att någon annan skulle kunna bära den om jag skänkte bort den. Slängt andra grejor från min barndom, och allt från föreningen som utnyttjade mig och vanvårdade djuren. Även ridgarderoben har rensats rejält. Det "nya skräpet" har känts bra att kasta, men det andra är svårare. För det känns som att kasta bevis. Bevis för att det jag berättat är sant. Det känns ofta som att de flesta inom vården inte tror ett endaste dugg på vad jag än säger. Därför känns det tryggt på något sätt att ha en sak, något att ta på, som påvisar att det jag säger är sant. Men det är bara bevis för mig, inte för någon annan. För andra ser det bara ut som prylar.

För övrigt.... ja, min väninna, eller snarare fd väninna som skulle agera som juridiskt ombud också, har mer eller mindre lagt ner allt och verkar vara bitter. Hon delar citat på facebook som antyder att hon är förbannad på någon, och jag antar att det är mig det gäller. Först trodde jag inte det, men när det visade sig att hon inte ens meddelat mig att hon bytt mobilnummer så kändes det inte lika otänkbart. Tycker ärligt talat att det är ganska barnsligt att leva ut sina känslor på facebook i form av citat istället för att faktiskt säga vad man tycker till den man tycker det om. Ja, jag vet inte, men det känns fjantigt.

Sover jättedåligt och mår jättedåligt. Försöker ta mig igenom dagarna med att se på film, spela spel och titta på youtube. Och äta. Äta, äta, äta. Nu när det är så varmt så är det omöjligt att sova, trots att kedjetäcket har lägre "termosfaktor" än bolltäcket. Och just nu är min hund förkyld också, så han är lite kinkig och vill prompt sova i sängen hos mig - helst PÅ mig. Så då blir det ännu varmare med hans päls. Tar maxdos av alla nattmediciner, men det hjälper inte.

Har tagit ut mopeden ur förrådet, men inte startat den än. Ska göra det, men inte nu när de är så varmt för jag vet hur jävlig den är att få igång när den stått ett tag. Vill inte bada i svett och särskilt inte med alla grannar som publik.

Känns som jag kommer upplösas i atomer. Pallar inte sådana här varma dagar som dessutom avslutas med "sommarfredagsfest".

Just det, en komisk sak. Min mamma tror att det finns en chans att jag kommer fara och träffa henne och pappa i fjällen senare nu i juli. Sa till henne att vi får väl se, men jag förväntar mig att det inte hänt några mirakel innan dess, så det lär inte hända. Hon sitter ensam hemma hela dagarna och är jävligt olycklig och deprimerad. Men - jag kan inte göra något åt det. Så jag försöker att inte ha alltför dåligt samvete.

...mycket som jag "försöker" göra just nu......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...