Var riktigt jobbigt hos min kp idag. Bröt ihop totalt. Fick panikångest 2 gånger. Han hjälpte mig. Höll min hand och pratade mig genom båda gångerna. Jag var helt förstörd, men på något sätt är det "ok" hos honom. Pratade om mina dockor. De som jag plågade som liten. Ritade blåmärken på. Förstörde mellan benen.

När jag stod i förrådet och sorterade så insåg jag saker om mina dockor som jag aldrig insett förut. Visst, jag har vetat om det, förstått det, men inte "känt det" som jag gjorde då.

Jag stängde av min kropp för att överleva, och den fick bli dockans kropp istället. Jag har inte "varit" i min kropp sedan dess, sedan jag var liten. För det är för tungt att bära. Jag orkar inte bära mitt förflutna. Orkar inte vara den där dockan. Men den är jag. Jag gjorde mig till dockan och där har jag stannat. Jag är fortfarande kvar där. Det är där jag gömt allt. Jag vill kasta dockan, men jag kan inte. Vill elda upp skiten å ena sidan, å andra sidan vill jag hålla om dockan och trösta henne.

Det vore lättare att bara dö.

Tänkte handla och hetsäta som fan när jag kom hem, men det var "Rain man-kassören" som satt i kassan, så han vet och har koll på att jag handlade en massa skit igår. Köpte bara en liten godispåse.

Är dödstrött i hela mitt väsen. Är jobbigt att bara andas. Känner fortfarande tårarna från eftermiddagen. Som om de vore tatuerade i mitt ansikte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...