Tror att jag har bestämt mig för att sluta med mina mediciner. Skulle ha träffat min ordinarie läkare igår, eftersom hon är tillbaka nu. Dock hade jag en väldigt dålig föraning och det tillsammans med att jag mår skit just nu (PMDD), så ställde jag in. Hon har inte hört av sig alls varken vid eller efter strulet med medicinen. Inget. Nada.

Avbokade via e-tjänster och skrev ett mail till henne. Där nämnde jag också att jag behöver nytt recept på Stesolid. Hon mailade halvvägs in i vår bokade tid och skrev bara att det förmodligen är väntetid innan jag får en ny tid hos henne, och att jag kunde säga till om jag behöver något recept förnyat. Jag svarade att jag behöver Stesolid mer eller mindre nu, och gav en bild av hur lite/mycket jag har kvar av de andra medicinerna. Jag vet ju ännu mindre än hon om hur lång kötid det är........ Till svar fick jag bara ett "Ok, hör av dig om du behöver nåt recept".....

Jag blev lite förbannad - och orolig - och skrev att "som sagt så behöver jag Stesolid nu"......

Inget svar.

Hon jobbar tydligen bara måndag fm och onsdag fm, och hon har ju varit borta i flera år, så jag antar att hon är djävulskt upptagen..... och har glömt mig, mer eller mindre..........

När jag började fundera så insåg jag att hon alltså vetat om OCH faktiskt VARIT I TJÄNST när jag hade kris med medicinen....... Hon hann inte eller struntade i det. Istället fick min vikarierande läkare, som även är CHÖL och medicinskt ledningsansvarig för hela kliniken, ta hand om det.

Känner att det liksom inte är värt allt strul och all oro över att träffa läkare samt att få recepten förnyade i tid.

Det får bära eller brista - går det åt helvete och jag tar livet av mig så finns det ju i alla fall en förklaring. Jag har haft läkarstrul i princip konstant under hela min behandling. Det här är varken en strid eller ett krig som jag har en chans att vinna. Och jag vet ju av erfarenhet att ingen lyssnar på mig. Så varför stånga min panna ännu mer blodig helt i onödan?

Jag har varit såååååå jävla tålmodig, jag har väntat år ut och år in. Det är dags att lägga ner nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...