sitter här med min mini-pc i det lilla vardagsrummet i fjällen

äntligen ensam

en kort lugn stund

pheeeew......

mamma gråter fortfarande i princip hela dagarna

pappa "ser inget" och säger inget, han kör bara på med sitt

och så sitter jag i mitten

hur i helvete ska jag kunna och orka ta hand om, trösta och stötta min mamma som bajsat på sig pga sin sjukdom, när jag inte ens kan ta hand om mig själv

vill bara hem

samvetet blir inte lika påmint då när jag gör något för mig själv

jag existerar inte här

jag är död