Ponnyn har flyttat idag. Jag blev lämnad ensam för att ta emot honom. Det gick bra, men det märks att han knappt blivit hanterad alls. Katastrofen inträffade när jag och stallägaren skulle prova att släppa ihop honom med en annan häst. "Min" ponny har aldrig ens sett ett elstängsel, så vi tog bara ut honom först - tack och lov...... Han gick en bit, och sen nuddade han stängslet lite. Skuttade tillbaka en aning och fortsatte gå. Sen lutade han sig över tråden så att den låg vid bogen och längs hela sidan........... Han fick sig en stöt - och drog iväg som en rodeohäst...... Mejade ner två staketstolpar och pajade hela hagen innan han skenade mot resten av hagarna via gödselstacken.......... Jag fick genast en bild av hur han rev ner hela skiten; hur alla trådar och stolpar låg som på ett slagfält och resten av hästarna var lösa. MEN - han travade in mellan hagarna och var mäkta upprörd........ Stallägaren gick mot honom för att fånga in honom, och jag stod kvar vid grindöppning för att blockera ev flyktförsök. Han fick tag i ponnyn och jag gick dit och satte på honom kedjegrimskaftet. Vi klurade ut oss ut hagområdet - fråga mig inte hur - och jag blev trampad överallt på fötterna, och då menar jag ÖVERALLT. Hade han haft broddar och jag inte haft stallskor med stålhätta så hade jag legat på akuten nu. Innan vi tog oss upp på vägen så dog hästkraken av att det var en massa får överallt, men sen verkade han försöka lugna ner sig. Stallägaren föreslog att vi skulle gå en bit på vägen för att ge honom en chans att lugna ner sig, och jag tyckte att det lät som en bra idé förutsatt att det inte kom någon bil. Så vi började gå. Sen sa det bara PANG så skenade han iväg. Jag TROR att det var då som jag stukade (bröt?) mitt finger, men jag vet inte för jag var så upptagen av hästen just då. Stallägaren hängde kvar i grimman och blev släpad efter ponnyn, och jag såg hur jävla nära det var att han blev trampad så jag skrek "SLÄPP". Så då släppte han taget och turligt nog blev han inte mosad under någon hov. Ponnyn sprang iväg men stannade av vid sista hagen där en annan häst stod. Jag gick lugnt mot honoom och tog tag i grimskaftet, det var inga problem. Men sen började kampen att få in hästen på gården och i stallet igen. Han hade bestämt sig för att några postlådor var absolut livsfarliga, så han försökte dra iväg igen då. Men då höll stallägaren kvar i grimskaften (jag hade lämnat över det till honom) och de tumlade ner i diket, men på något sätt hamnade både människa och ponny på fötter och ponnyn fick sig en avhyvling. Till sluta provade jag en egen sak, och det fungerade. Jag struntade i att gå och hålla i grimman på andra sidan, utan lät ponnyn få lite rum. Då gick det bättre. Tror att han kände att hans "nödutgångar" var blockerade när vi gick så strängt på varsin sida. Så istället gick jag snett bakom och smackade på - jag var ett mentalt spö. Så vi fick in ponnyn i stallet till slut, och dagen slutade med ett gott skratt trots totalkvaddad hage och en totalt vettskrämd ponny.

Imorgon ska jag ta honom i ledrepet som tillhör repgrimman (alt longerlina) och så ska vi prova på visit i en hage igen - men då rycker jag in honom I HAGEN om han får spasmer som idag. Dessutom kan han säkert behöva röra sig en del för att bli av med stress och spänningar tänker jag, så jag ska longera honom också.

Har tejpat ihop mitt ringfinger med långfingret så får vi se vad som händer. Jag tror att det bara är en stukning för annars borde det göra mer ont. Tur att det var vänster hand iaf, så att jag inte är helt handikappad. Och med tanke på allt som hände ikväll så ska jag nog skatta mig lycklig att inget värre hände mig, stallägaren eller den finaste  ponnyn   

Jag måste försöka inse att den här lille killen knappt är hanterad, och att han behöver såååååååååååååååååå mycket tid till att lära sig bara de allra enklaste grunderna. Det viktigaste är väl i alla fall att jag inte håller ponnyn ansvarig för det som hände, för det var inte hans fel. Det är inte hans fel att han är totalt ohanterad och livrädd för allt. Utan nu är det ju upp till mig att göra honom lugn, stabil och trygg.