Gaaah..! Terapi......... Vad ska jag säga.... vad ska jag göra......... Det finns inget att säga. Kliva in där och le... och sen när dörren stängs så vrålar jag rakt ut.. hjälper det..?? Har det någon som helst funktion - förutom att det skulle strömma till en massa folk och jag säkerligen skulle få ett vårdintyg om det fanns någon idiot där......

Skit.... måste sätta lite fart nu........ ..och jag orkar inteee.........

snälla hjälp mig att inte köpa fler tabletter imorgon...........

*livrädd*

klarar lilla feta äckliga jag av att hjälp till på ridlekis...........  

...har fått det erbjudandet.......... är helt överlycklig ........ men så jävla rädd..............

varför - och HUR - kan de fråga mig utan att ens känna mig.................

visst, jag ska väl fara dit och hälsa på först, men ändå...........

vad fan ska jag göra........     

Proppade i mig 1/3 falukorv inatt - efter att jag tagit laxtab. Jag fattar inte hur jävla dum jag är som gör så! Dels att komma på tanken att äta falukorv mitt i natten, och dels varför jag inte kan stå emot att ta mer tabletter! Som det står i boken; hellre nästan rätt än exakt fel. Och ändå gör jag exakt fel!

Fan. Måste ut. Ut härifrån. Bort från maten. Lägenheten behöver fixas till fortfarande. Hade varken tiden eller orken att göra det innan jag for från stan. ÄS, ridning och terapi tog all min kraft - och tid.

Baaaah! Jag borde låsas in någonstans!

...men allt jag vill och behöver är trygghet..... vara så liten som den "lilla" är inuti mig.....

Har ätit fil och flingor. Inte bra. Inte ok. Magen är inte tom.

Önskar av hela mitt hjärta att jag kunde skriva att jag INTE ska ta några laxtab idag. Men jag kan inte det. Det vore att ljuga och då skulle jag bli än mer förbannad och ledsen på mig själv för att jag ljugit.

Fatta hur långt det är kvar tills den 15:e.........

...vidden av vad jag gjorde igår. Jag bröt löften, både till mig själv och andra. Jag tog tabletterna - trots min kamp, all rädsla, smärta - både psykiskt och fysiskt...

Har så djävulskt dåligt samvete........ för de jag svikit..... inte mot mig själv. Kändes bara bra för mig att vara självdestruktiv. Men vad gör jag nu... kan egentligen ta resten av tabletterna i asken, för allt är ju redan förstört. Å andra sidan blir det kanske värre... "hellre nästan rätt än exakt fel".......

....men det känns bara såååååååå jävla skönt att vara tom i magen... tom i hela kroppen...... kan nästan känna hur kroppen tar av fettet för varje andetag......

...........helvete......................

Vad fan ska jag göra........ Jag vet vad jag BORDE göra... men jag klarar inte det psykiskt... så jag är ju dömd att misslyckas ändå.

...om det ska bli med laxtab som det var med rakbladen så kommer jag aldrig att bli frisk...... aldrig.

Jag stod inte ut. Jag står inte ut. Har tagit laxtab, och i vanlig ordning hetsätit också. Jag har kämpat så hårt, så jävla hårt, och nu är allt förstört. ALLT!

Nu kommer det hålla på såhär i två veckor. Spelar ingen roll vad som än händer. Försökte berätta för min t. Tala om hur ledsen jag är, hur jävla dåligt jag mår. Men allt hon pratar om är hur bra jag mår, hur långt jag kommit, att hon inte är orolig för mig längre. Och jag bara sitter där. Ler. Kryper djupare och djupare in i min bubbla. Ska träffa min t på torsdag igen. Och så ska jag på samtal på ÄS på fredag. Fan. Fanfanfan. Och jag är så tjock. Så jävla tjock. Fettet dallrar när jag går.

...hoppas att jag spyr av överdos ikväll eller inatt... jag förtjänar det.

Jag orkar inte. Orkar bara inte. Jag måste bli frisk om senast ett år, annars går allt åt helvete. Då är det heöt kört. Vad händer om jag inte orkar, om jag inte kan.

Då kommer jag att dö. Ta livet av mig.

Allt är bara en enda röra. Jag känner hur jag håller fast vid det gamla, det trygga gamla. Så länge man inte vet något annat så kan man inte förlora, för då har man ju inte ens försökt. Försöker jag - och misslyckas - så är jag DÖD!

Vaddå press.....

Måste man välja mellan att vara normalt byggd och orka röra på sig, och att vara fet och fungerande. Jag vet fan inte hur jag ska klara det här! Inte nu när jag misslyckats så in i helvete. Vad fan ska jag göra?? Jag vill orka, jag vill bli frisk. Men jag törs inte. Kan inte. Orkar inte.

Satans helvete!!!

min t.... kl 10 idag......

vill bara att det ska vara över.. räcka och vara nog någon jävla gång...... är det för mycket begärt eller...???

helvete

helvetehelvetehelvete

min käre bror kom till fjällen med sin sambo och hundar och allt

han betedde sig värre än ett jävla svin - ligger kanske i de manliga generna.............

"du jobbar ju inte, jag jobbar mer än 200%  så varför ska du ha några pengar?!"

det rann över för mig då kan jag säga

gick iväg

grät, men inte så att någon hörde eller såg

han nådde botten med kommentaren "skaffa dig ett jobb!" några timmar senare

pratade med mina föräldrar om det - och båda ansåg att det var mitt fel, allt var mitt fel

jag borde ha hållit tyst från början eller bara låtit det passera

nästa morgon sa jag till dem att jag ville fara hem

då kunde jag inte hejda tårarna

efter det pratade både min sk mamma och pappa med honom - enligt dem

och han förstod att det var dumt sagt - enligt dem

jag tror inte ett skit på det

inte ett endaste skit!!!

idioten och hans sambo bestämde att de ville ha "skräpmat" deras sista kväll, så då blev det ju såklart det

jag vägrade äta med dem

satt inne medan de andra satt ute

självklart hör jag mamma säga att "hon vägrar äta tillsammans med oss om du inte ber om ursäkt och så skyller hon på att hon inte har någon tröja att ha på sig, så det spelar ingen roll om du ber henne om ursäkt!"

(jag hade postat alla kläder hem så att jag kan hämta ut dem och resten av packningen på posten imorgon - så jag hade inga kläder, allt var skitigt och luktade bajs... och jag var lovad att få skjuts ner på byn för att köpa en simpel jävla t-shirt, men min sk bror ville "shoppa" istället så det blev inget.. trots att han hade sin bil, sitt körkort och sina jävla pengar med sig......)

i alla fall - han stövlar in med en pizza, slänger kartongen på bordet framför mig och säger "här har du din pizza, förlåt att jag sa så" och så vänder han på klacken och går

han menade det inte, inte alls

jag vet att han är asförbannad och besviken på sin sambo, och att han förmodligen vänder det mot mig - precis som mina sk "föräldrar" också har insett - MEN, han har ändå inte rätt att göra mig illa mer!!!

det var vad jag sa till mina jävla päron när tårarna började rinna

först då fick jag något ord som stöttning

är i alla fall hemma nu

ÄNTLIGEN

tänker inte fara dit över jul, för jag tänker inte umgås med någon som är så jävla dum, nedsättande och elak som min sk "familj" är

det får bli hur fan det vill - jag tänker INTE fara dit! INTEEE!!!!!

........jag vill dö..... jag är så fet och äcklig... så jävla fel....... vidrig......