kom hem ikväll. de sk föräldrarna har redan rivit upp hela jävla lägenheten. deras hundar är så skadade av att aldrig få gå ut att de skrek över hela kvarteret när de fick syn på en annan hund, så nu lämnar jag inte min lägenhet annat än för livsviktiga saker. det ekade över hela gården och alla stirrade. jag klarar inte av det. de är fan i mig vuxna. när ska jag slippa vara den vuxna åt dem. jag orkar inte. JAG ORKAR INTE. pappa fick spel över att de inte hade något kaffe med sig, och jag hade kastat det jag hade eftersom jag aldrig dricker kaffe själv. och det var naturligtvis fel. sen ville mina sk föräldrar att jag skulle följa med lilla pappa och hålla honom i handen när han skulle köpa ett jävla paket kaffe. och så är det ju mitt självskrivna jobb att ta hand om hundarna - karda, kamma, uppfostra, rasta, plocka bajs, osv, osv. mamma fick frispel när jag sa att om jag måste hålla pappa i handen så går jag inte ut med hundarna för jag orkar inte göra båda dera. när jag kom in från försöket till promenaden med hysteriska hundar, så grät jag och sa till mamma att jag inte tänker lämna lägenheten på en vecka. hon förstod inte alls. som vanligt talar hon om att hon och pappa är sååååååååååååååååå överens och att man måste förstå honom - och henne - för de mår ju inte bra. jag blev så JÄVLA FÖRBANNAD att jag sa att "jag mår fan inte bättre än vad DU gör". då höll hon i alla fall käften. men när pappa kom hem så påstod hon att jag sagt att de får mig att må dåligt. då blev jag ännu mer förbannad. jag fattar att det är så hon alltså känner - när jag talar om för henne att jag mår lika dåligt som hon så projicerar hon hur hon själv känner. alltså; jag får henne att må dåligt. sen satte de sig på balkongen - och började prata illa om mig. jag kan ta det - MEN, alla grannar hör ALLT som sägs eller ens viskas på balkongen. mina egna föräldrar kommer hem till mig och sitter och snackar skit om mig så att mina grannar hör. och inte nog med det. mamma slet upp blommorna på balkongen "för de var så dåliga" och säger att HON ska köpa nya. jag förklarade att jag ALDRIG tar upp några blommor förrän dess att jag redan har köpt nya, eftersom det blir rena leran om det börjar regna och då drunknar i krukan i flera månader efteråt. de har sagt att pappa ska fara runt och handla det jag behöver ha hem imorgon och sedan fara hem på lördag istället för på söndag. men ALDRIG I HELVETE. någon jävla gång måste de fan i mig fatta att ALLT INTE GÅR ATT KÖPA FÖR PENGAR! och jag har alltid, ALLTID, fått fixa precis ALLT själv, så det ska jag fan i mig göra nu också! soc sa till mig att det inte är meningen att allt ska vara så svårt och tungt, men de har fel. det är MIN lott här i livet.

nu ska jag lägga mig och gråta. jävla skitsommar. jävla skitliv. fuck allt!

aldrig mer en sommar såhär. ALDRIG.