Kaylee

27 november 2012 23:10

Hej fina du! Jag har läst här inne då och då men varit väldigt upptagen av interessanta saker som att bli av med min terapeut, ta överdoser och skära upp handlederna, så det har inte blivit av att jag kommenterat. Men usch, det skär i mig när du skriver som du gör. Att du inte kan få någon individuell hjälp! Helt sjukt. Men du har iallafall din kp i allt det här, det är iallafall något. Mitt tips till dig (som absolut inte fungerar när man har ästörningar) är att inte fokusera på vikten utan måendet. Typ, om du känner att du lider av övervikten måste du såklart göra något åt det, men inte av estetiska skäl eller för att någon säger det. Sedan vet jag ju inte om du är överviktig eller bara "känner" så ;) Så kan det vara för mig iallafall... Men det verkar ju som att du fått höra det av professionella så det är ju jävligt konstigt att de inte kan ändra din diet så att det passar din vikt! Men snälla du, skippa laxtab... Det hjälper inte. Inte att kräka heller. Du kommer bara att må sämre. Och dö inte! Jag vet verkligen hur det känns att vilja dö, och just nu sitter jag bara och skriver till folk för att distrahera mig från det faktum att jag återigen vill skära upp handlederna trots att ärren knappt har läkt. Förlåt om det triggar dig... Jag bryr mig om dig tillräckligt för att läsa din blog så ofta jag kan trots att jag inte känner dig och jag hoppas allt gott för dig. Du klarar det här! Du har ju gått igenom så mycket värre saker förut. Men jag vet, det är obeskrivligt tungt. Och egentligen, vore dödshjälp så jävla fel för oss som mår såhär? Bara en tanke... Men jag vill inte att DU ska dö. Jag vill att du ska fortsätta skriva och kanske ge ut en bok, för du skriver fruktansvärt bra. Din blog skulle kunna bli nästa Vingklippt Ängel (den finns på skunk haha) fast bra! Ta hand om dig nu tjejen och gör inget förhastat. Det kommer att bli bra! <3

Maria

28 november 2012 00:03

Men oj!! Vet inte vad jag ska säga - det finns inga ord... men ibland tror jag att man kan förstå varandra utan ord. Förstår att du mår skit, minst sagt. Finns det något jag kan göra för dig..? Vet ju hur det är....
För att svara på dina funderingar så är jag överviktig för att jag väger ca 68kg och är 157cm lång..... så BMI är helt åt helvete... Dock tror jag att jag kommit ganska långt på egen hand. Jag känner att bara jag får gå ner till "min" vikt där jag mår bra, så skiter jag i var på "normalviktsskalan" det är. I mina friska perioder när jag inte hunnit eller orkat tänka på vad jag väger eller hur jag ser ut, så har jag vägt 50-52kg.
Vården är som vården är, som du säkert vet. Min kp är gråtfärdig när han försöker trösta mig, så ja, utan honom vet jag inte vad jag skulle göra. Förmodligen skulle jag vara död.
Problemet - och det som är "komiskt" - är att jag går ner i vikt av laxtab. Det står överallt och alla säger att man inte går ner i vikt av dem, men jag gör det. Det tror de dock inte på heller. Det är väl bara något som "funkar" för mig.

Du behöver inte vara orolig. Det triggar mig inte - jag vill ju veta hur du har det