åker fram och tillbaka hit och dit och jag orkar inte mer
återupplever skit hela tiden
försöker vara i nuet men jag kan inte det för det gör för jävla ont
jag kommer aldrig att få ett eget hem där jag kan trivas och faktiskt bo och överleva
jag hade chansen men oturen förstörde allt - igen
jag hade kunnat slå mig till ro i lägenheten som jag var och tittade på
bottenplan, vovven hade kunnat vara ute på både fram och baksidan
uteplats i både norr och söderläge
kunde ha haft bärbuskar fruktträd och till och med en utekanin om jag någon gång skulle ha velat ha det
en tvättvinda
kunnat vädra sängkläder piskat mattor
men nu blir det inte så
det kommer aldrig bli så
för ett ögonblick hade jag hopp
hopp som jag aldrig haft förut
och det försvann och tog med sig min sista ork
jag har ingen framtid
varför och hur skulle jag kunna ha det
varför ska jag sätta upp mål när jag ändå inte kommer någonstans
oavsett hur stora eller små målen är
jag är så ledsen
så hävla ledsen
så ledsen att jag vill skrika rakt ut till lungorna brister
tills hjärtat stannar och jag slipper det här jävla helvetet
känns som jag står mitt på ett torg och skriker och skriker men ingen hör mig ingen ser mig
alla går bara  förbi
allt går vidare och här står jag söndertrasad och ropar
men det finns inget här för mig
inget
det fanns inget för mig här i livet när min pappa slog mig och mamma aldrig kom när jag ropade på henne i ren skräck
det fanns inget när för mig när övergreppn börhjade då vi lekte tjuv och polis och inget när det skedde i hagen i hans epa hemma hos dem eller någonstans
det fanns inget i skolan där jag var utfryst den tysta nörden som folk skrattade åt och som spelade dum och låtsades skratta med dem
det fanns inget när lärarna bestraffade nmig för min blyghet inför andra
inget när jag söklte hjälp och fick skit
och inget när jag sade iufrån med rösten min fd t gav mig
all falsk skit som står om mig i journalen
jag skulle kunna fortsätta i evighet men det är ingen viots med det
jag är och förblir samma jävla värdelkösa förlorare nörd och hopplösa psykfall
jag hatar verkligen mig själv
hatarrrrrrrrrrrrr