Jag är så trött. Hela tiden. Har varit det ända sedan mina föräldrar for hem. Igår mådde jag skit på eftermiddagen och till slut var jag tvungen att ta medicin. Då blev jag piggare. Känns verkligen som att mitt huvud tröttar ut mig själv. Och jag vet ju att det är så. Det är bara att vänta på att "rekylen" ska gå över. Och så kan jag erkänna att jag längtar efter snö och vinter. Gick och tänkte på det igår när jag var ute med hunden. Det här blir min första vinter här, och jag kunde nästan se hur det kommer att se ut. Som på ett vykort. De faluröda gårdarna inbäddade i snö, ljusstakar och ljusslingor som lyser upp och värmer det snövita. Klar himmel med gnistrande stjärnor. Norrsken som böljar över himlen.

Idag har jag gjort klart den sista bilden till Inktober 2016. Trodde ärligt talat inte att jag skulle klara av det. Var helt övertygad om att tiden inte skulle räcka till. Men istället har jag fått nyttig träning i att allt inte behöver vara "perfekt". Det är ok att bara leka fram på pappret, annars blir det till slut inte kul. Och ja, kanske har jag fuskat, eftersom jag inte målat "en bild per dag", men det viktiga för att uppmärksamma inktober är ju att man faktiskt är kreativ och är konsekvent. Vissa teman har varit svårare än andra, men det har på det stora hela varit roligt ändå. Har provat på tekniker som jag aldrig tidigare ens testat, och det är ju också en del av Inktober; att utvecklas.

Har ingen ork att göra något annat än att se på film, men det är väl bättre än ingenting. Vovven borde vara uttråkad, men han verkar hyfsat nöjd ändå. Han gillar ju inte när det är blött ute, så han inväntar nog vintern precis som jag.