jag skriker

men det hörs inte

det hördes inte när jag var barn

och det hörs inte när jag är vuxen heller

jag är så arg

så jävla arg

och när jag letar efter vad jag är arg på

så inser jag att jag är ledsen

jag är så ledsen att jag är hysteriskt arg

på mig själv

för allt jag gjort

allt jag sagt

allt jag är

ingen talade om att livet skulle bli såhär

ingen talade om att livet bara skulle vara lidande

att det skulle bli såhär svårt och smärtsamt

jag har aldrig dugit

aldrig räckt till

och kommer heller aldrig göra det