När min kp går i pension - om jag fortfarande är vid liv då - vad ska jag då göra?

Bara sitta på ett ställe och dö mer och mer dag för dag?

Jag kommer INTE att byta samtalskontakt, det är då ett som är säkert.

Om jag ska kunna ha en chans att göra något av mitt liv, så måste det börja ske snart.

Väldigt snart.

Och det kommer det inte att göra.

Så ska jag då sitta i stugan dag ut och dag in.

Göra ingenting.

Det är det minst dåliga alternativet - om jag fortfarande lever då och om jag orkar överleva så.

Hur gör man när man faktiskt vet sitt livs mening, men inte kan leva ut den? Eller ens komma i närheten av den?

Känner hur dörrarna stängs sakta framför mig.

Jag ÄR verkligen på väg mot slutet nu.