Jaha, så har mina "mitt emot och snett nedanför"-grannar ungdomsgård igen. De springer in och ut, bultar på fönstren så det låter som att de dunkar i mitt hus, står och gapar och skriker - ja vad gör de inte....

Står i kö på en lägenhet, men jag tror inte att jag får den. Ska fara och kika på den på onsdag om den är kvar då. Vore så jävla skönt att komma härifrån. Men det finns ju såklart jobbiga saker med att flytta.. att börja om på ett nytt ställe och inte känna en själ... men.. ja.....

Den här helgen är full av ångest och ledsnad. Och rädsla såklart. Det har gått helt åt skogen med maten. Jag tappar bort mig själv. Glömmer att ta medicin istället. Och om inte det hjälper, så får jag ta till starkare medicin. Men jag låser mig i mig själv. Kan inte tänka. Och det enda som finns är rakblad eller mat.

Försöker tänka att jag börjar om när jag flyttat, men när blir det. Och varför skulle det funka då om det inte gör det nu.

Det bästa vore att bara dö.