Jag vetefan vad som händer just nu. Det är bara helt sanslöst. Har varit tävling i helgen - jag har inte varit där - och allt har verkat vara på topp. Så för en stund sedan skriver "väninnan" till mig att det varit ett rent helvete och att hon funderar på att tvinga sitt barn sluta tävla för föreningen. Inget är såklart hennes fel, utan allt är alla andras fel. Hon har dessutom en favorithackkyckling. Hon skrev att hon inte ens pratat med personen i fråga i helgen, sen i nästa vända så har hon det. Och bara för att personen i fråga är läkare så kanske hon hade lite annat att pyssla med än att köra någon slags improviserad privat praktik där min väninna skulle vara patient. När jag bytte VC så kritiserade min väninna mig för att jag skrivit och frågat om läkaren - hackkycklingen - jobbar vid den VC jag skulle byta till. Så då var de ju SÅÅÅÅÅ såta vänner så. Och nu ikväll har allt varit skit ända sedan i juli..........

Vad fan ska jag tro?? Vad ska jag tro PÅ????

Dessutom så vet jag ju att hon ljuger för mig om lite allt möjligt, och när hon får lite alkohol i sig, ja då blir det riktigt intressant.... och frågan är om hon druckit ikväll eftersom hon dessutom skrev som en kråka och det har varit en slitig helg för henne i allmänhet. Hon är inte en person som är lätt att ha som vän. Inte med alla lögner, alla löften som bryts heeeeela tiden, hennes oförmåga att ta in att hon inte alltid kan förstå mig och att det inte betyder att hon är dum i huvudet, osvosv. Det är jävligt svårt att höra all skit om henne, för dels sårar det mig och dels känner jag att jag får bekräftat att det är fler än jag som har samma problem med henne.

Summa summarum; det är jävligt svårt att hantera folk som uppvisar en fin yta, men som är helt annorlunda under.

Har haft en del flashar inatt. Inte sovit mycket. Jag skulle behöva en "Logan Thibault" just nu. Eller ja, jag skulle alltid behöva det om jag ska vara ärlig. För den som inte sett filmen "The lucky one" så kan jag rekommendera den. Det finns en snutt där "Beth", den kvinnliga huvudrollen, är så ledsen och trasig att hon inte står ut. Hon börjar klippa sönder växterna i trädgården, välta och kasta krukor. Men "Logan" ser det och tar henne i ett fast men ändå ömt grepp och sätter henne ner bredvid sig - och hon börjar gråta istället. Jag känner igen det så väl. Så väl att jag får ståpäls. Så är det när jag har det riktigt jobbigt, fastän att jag skadar mig själv istället. Då behöver jag någon som "håller ihop mig". Någon trygg människa som kan och orkar hålla fast mig så att jag inte går sönder i atomer. Det har inget med romantik att göra, utan med empati. Men jag har ingen "Logan" och lär aldrig få någon heller.

Äntligen söndag. Imorgon har jag samtal kl 16. Ska "bara" överleva tills dess.

Måtte jag få tag i ett annat ställe att bo på. Det här går bara inte längre. Kan ju alltid hoppas på att någon eller några har sagt upp sina lägenheter nu i helgen... ......eller så gör jag helt enkelt slut på allt, då behöver jag inte flytta.

........har en leverfläck som jag hoppas är hudcancer.... den kliar och blöder.... blöder ganska kraftigt emellanåt..... så mycket att det triggar mig att skära mig......

..och jag menar inte att förminska andra människor som lider av cancer eller känner någon som gör det, utan jag hoppas bara på att det kan vara en utväg från livet för mig... kunde jag byta med vem som helst med en dödlig sjukdom så skulle jag göra det utan att tveka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...