nu gråter jag IGEN

ingenting går min väg

inte ens att ge kaninerna hö

försökt att inte spilla eftersom det är hyfsat städat

och självklart spiller jag ner hela jävla golvet

och nu törs jag inte dammsuga eftersom det bor en barnfamilj under

har hödamm i hela lägenheten - igen

hela klädkammaren, inkl linneskåpet

bland kläderna

överallt

har man aldrig haft astma tidigare så..........

slog i skallen i städskåpet så glasögonen fick sig en rejäl smäll - såklart

och jag kan fan knappt röra mig för jag har ont och mår så illa

ALLT krånglar!!!

precis ALLT!!!!!!!!!!!!!!!!!

snart gör jag slut på all skit!!!!!!!!!!!

jag är livrädd

har gått igenom allt flera ggr, om och om igen..... undrat vad som gjort att jag förtjänar att få sådana elaka kommentarer... och jag vet faktiskt inte..... så nu har jag som "kapat bort" henne från min inre krets.....

jag vet inte, det är bara så himla sorgligt att det än en gång ska bli som så att jag drabbas av någon som "börjar må lite bättre" (eller snarare "ännu sämre".......) och som därför bara försvinner - med en jävla smäll..... men det är så det oftast är.. att jag bryr mig och menar allvar, medan andra "bara säger" att man är en viktig vän....... undrar just hur deras gråskala ser ut.. den lär väl fylla hela existensen..................

har meddelat sjukgymnasten att jag inte kommer till gruppen imorgon... skrev inte varför den här gången, för det blir bara fel och jobbigt.......... hon är en duktig sjukgymnast, men allt annat är bara dumt att ta upp med henne eftersom hon inte kan varken tänka eller prata.......

tänker liksom inte utsätta mig för att varken ta diskussionen med "kompisen" eller visa att jag är sårad.... det får jag i så fall ta senare när jag orkar.... och "bättre fly än illa fäkta"...... och jag tänker inte lida i tysthet heller, så därför blir det här bäst....

blir hemma från ridningen idag också.... mensvärk.... men jag skulle ljuga om jag påstod att det bara berodde på det......... har insett att "hoppning" på schemat innebär att man gör saker en och en....... och trots att jag tycker att det är jättekul med hoppning (om än lite skrämmande eftersom jag inte kan galoppera så bra..) så innebär det ju att de SJU andra eleverna+instruktör+de i cafeterian+de på läktaren STIRRAR på bara MIG...............................

är så ledsen så det känns som att jag kommer dö när som helst.............................................
....