var hos min t på fm..... hon talade om att den tilltänkta läkaren sagt att hon ALDRIG skulle skriva ut de mängder medicin som min läkare - och en läkare som aldrig träffat mig innan - gjort....... de hade pratat över telefon och min t beskrev stämningen som "väldigt laddad"...... de hade väl i princip bråkat...................

tydligen mindes inte läkaren mig alls heller..... men min t talade om att vi visst träffats...... "javisst ja, hon" hade hon fått till svar.............. min första tanke var "hon kommer alltså inte ihåg mig"....... men hon är ju inte intresserad av att träffa mig, läsa min journal, eller göra någonting - så jag är inte förvånad....................

träffade min kp på em....... han berättade att läkarjäveln tagit upp mig på en rond på en helt annan enhet som jag inte har någon endaste koppling till........... där hade "de" beslutat att ingen av "dem" skulle skriva ut det jag behöver.......... vilket gör att ALLA FÖRSÖK att få någon hjälp med mediciner är borta...... för det är den "allmänna psykenheten"......... och även där hade läkaren sagt att hon "aldrig ens träffat" mig............... min kp jobbar där på 20% och satt med under ronden, och hade reagerat över att idioten tagit upp MIG där............ så han hade rättat henne - också, precis som min t...........

nu har jag mailat läkaren och sagt att hon inte får röra min journal igen........ och att jag kommer anmäla henne för att hon har gjort fel som tog upp mig på fel enhet............. och rekommenderat henne - för hennes egen skull - att göra en lex maria-anmälan om det........

min kp trodde att läkaren glömt bort/missat vilken enhet jag tillhör........ så att det var därför som det blev fel........... kan säga att jag SKITER I VARFÖR........ en läkare MÅSTE veta bättre........

så........ nu rinner alla nödutgångar ut i sanden............

min kp frågade om jag var suicidal..................... jag svarade med ett stort leende medan tårarna rann nerför kinderna att "det är väldigt fint väder idag".......

när han hade berättat om läkarens tilltag så grät jag så knappt fick luft...... han reste på sig och gick fram till mig och höll om mig.... länge... länge............. mina tårar bara sprutade......... bölade ner hans tröja...........

och ja... gården.......... allt står bara still................ men jag tror att jag har fått mitt juridiska ombud att förstå hur söndertrasad jag är....... så imorgon ska hon göra det sista och så ska hon hämta ut det där jävla brevet.............