önskar att jag var död

Skulle ha varit hjälpledare på lägret nu, men det blev inget. Kvällen innan hörde min kollega av sig och sa att hon lovat snorungen att vara med på lägret, så jag gav helt enkelt upp. Jag hoppas bara att ungen får betala som de andra lägerdeltagarna. Annars går vi back med ännu mer pengar. Så istället för att jag skulle vara där och jobba gratis i tre dagar, så valde min kollega förmodligen att ha snorungen där som gratisdeltagare. Det har gjort att andra måste hoppa in och hjälpa till att hålla lägret - trots att kollegan sa att hon fixar allt själv utan problem. Det säger hon alltid; "det går lika bra om inte bättre om jag kör allt själv". Snacka om att man känner sig totalt värdelös.....

Det hela innebar igår att jag åt heeeeela tiden när jag var hemma... så.. så bra trivs jag med mig själv pga barnfasonerna på gården.......

Ställde i alla fall barnets mamma mot väggen - öga mot öga. Min kollega hoppade i princip ner i diskhon när jag pratade med kärringen. Hon är så rädd för minsta lilla "konflikt". Jag sa precis vad jag tyckte och mamman pratade bara bort det. Hon vet numera hur gammal jag är, så hon tror väl inte att jag är 20 längre, så nu kanske hon visar lite mer respekt. Hon påpekade bara att hennes barn inte alls lyssnar på vad hon säger - nähä, det hade jag aldrig trott! *ironi* Jag sa att om det nu är ett så stort problem med FB, så kanske ungen behöver förbjudas att vara där tills hon lärt sig sin läxa, men nej, hon gör ju som hon vill. Stabilt, verkligen. Ett bortskämt barn som bestämmer allt och tror att hon är störst, bäst och vackrast. Och har inte ens fyllt 12 år än......

Igår var jag även på gården med min andra hästägarvän, och vi red ut i skogen. Det var jättekul! Världens snällaste russ som sprang med en vinglande fet klump barbacka på ryggen. Jag som inte kan sitta ner i trav, hihi! Men det gick bra - vi överlevde i alla fall! Innan fick jag instruktionen att INTE släppa tyglarna oavsett vad som än hände, för han går inte att fånga. Och eftersom jag vet att han kan vara bra på att kasta av sin ryttare så var det ju bara att köra någon sorts inre affirmation om "SLÄPP ALDRIG TYGELN".... Dock är jag för envis för att medvetet släppa hästen när jag ramlar av, så det är väl tur det.

Idag ska de fara och bada med hästarna, och här ligger jag i sängen med "äcklet" som kom igår..... men.. ja...... jag kanske kan rida en vild häst på banan ikväll istället. Har fått ok från ägaren att göra det i alla fall.