Om en vecka är min kp tillbaka. Vad ska jag säga, hur ska jag förklara för honom varför allt har gått åt helvete. Jag vet ju inte ens det själv. Eller ja, det gör jag väl, men det är så svårt att prata om. Och just nu sörjer jag "min" häst. Har inte fått några som helst nyheter, trots att "kollegan" lovat att höra av sig efter att ägaren pratat med veterinären igår morse.

Har laxerat så jag knappt inte sovit något inatt, och efter lunch någon gång kommer min bänkdiskmaskin som jag köpt. Skriva på papper och se glad och trevlig ut - underbart...

Finns så mycket jag borde göra, men så lite ork.