de har inte haft något möte så det fanns inget svar idag heller

störtgrät och vrålade i ren panik och desperation så min kp satte sig bredvid mig och strök mig på armen

det märks att de haft utbildning och jag råkar av en händelse veta att det bla handlat om ptsd

min kp frågade mig om han fick fortsätta låna mina målarböcker, och jag fick känslan av att han förstår mer och mer djupet av de fult tecknade bilderna

sa till honom idag också att han har ett gyllene tillfälle att dra nu, bara lämna mig, det skulle vara ok

men gör han det inte nu så får han inte ändra sig sen

han säger att han stannar

och det skär så i hjärtat

det skär ännu mer när han säger att han är arg att jag varit med om det jag varit med om

och att jag inte kunde ha gjort något, att det inte hade spelat någon roll hur mycket jag kämpat emot, att "pojken" måste ha varit(/är) så störd att det kanske till och med blivit värre om jag sagt ordet nej

och idag frågade han återigen hur det blir när han rör vid mig, om det blir fel, jobbigt

jag svarar samma sak som alltid - att det bara känns som att någon är där och skyddar mig, tröstar mig, och jag inte är så ensam

och att jag inte känner mig lika smutsig, för vem vill röra vid en sådan som jag - en vandrande sophög

har inte vågat säga det än, men han känns som min själapappa

och när jag kryper ihop i hans kram precis innan vi går ut från samtalsrummet, så är jag så liten, så liten

"lilla" blir sedd, tröstad, skyddad

och det känns så varmt, så tryggt

den lilla flickan i mig gömmer sig från världen en stund

den lilla flickan suger åt sig all värme och omtanke som hon aldrig tidigare fått

när jag var barn läste jag torey haydens böcker, för det tröstade mig att hon verkligen såg och hjälpte barnen som mådde så dåligt

nu har jag en riktig torey hayden

behöver inte gömma mig i böckernas värld

men gud så rädd jag är att förlora det jag fått

jag klarar inte det här

inte en vecka till i det här helvetet

och eftersom jag inte hört av min kp så utgår jag från att det är omöjligt att få hjälp from måndag

jag dör