På måndag träffar jag min t för sista gången någonsin. Sen går hon i pension. Är så rädd att min kp ska lämna mig - och lika rädd att han ska stanna på skitstället bara för min skull. Så jag skrev det här till honom, för han ska spendera hela torsdagen med planering på ungdomsmottagningen.

"Jag vet inte om jag kommer kunna säga det här imorgon, så jag skriver det nu istället.....

Om - ja, om - du får ett erbjudande på torsdag under planeringsdagen om att byta arbetsplats.... så om du vill göra det så gör det. Jag vill inte att du känner att jag håller dig kvar på ÄS, för jag vill bara att du ska ha det så bra du kan. *min t* menar också att man bör kunna få "ta med sig" en patient som man inte vill lämna..... så... om det är mig det hänger på så kan du ju fråga om det är ok att jag "följer med dig"...... Jag fattar att du inte tänker byta arbetsplats i dagsläget, men jag vill bara vara säker på att du verkligen tar vara på de erbjudanden du ev får. Vill inte att du ska känna att du sitter fast. Du måste göra det som är bäst för dig. Lova mig det!"

Fick det här till svar - av han som i princip aldrig svarar på mail annars..............

"Hej
Ska vara ärlig med dig, fick en undran idag redan om jag kan tänka mig utöka min tid på ungdomsmottagningen, ska fundera på det, det är annat som också ska logisteras med tider.
Vi kan prata mer om det imorgon."

Det låter som att han inte planerar att lämna mig........ men.... vem vet vad vårdapparaten kommer att göra..............