mitt PO kom.......... vi fikade hallongrottor och te.......... hon fick en bukett blommor..................... hon sa att vi har haft kontakt i 3½år..... och jag sa att ingen av oss DÖR ju... och vi bor ju i samma stad... så vi lär ju ses.... så det är ju inte hejdå för alltid... men hon verkade inte fatta ett skit.........

kände att det var tungt..... ända tills hon vräkte ur sig att "jag vill bara tala om att jag ALDRIG har sagt att vi inte trappar ut kontakten, bara så du vet"................. då.... då slog det slint för mig! då gav jag upp............. sa till henne att hon sagt FLERA GÅNGER att de varken trappar in eller ut kontakter........... men att det kvittar nu.... sen kramades vi.... jag kände mig tvungen att hålla om henne länge och hårt och "låtsas" bli berörd............... fy fan vad jag hatar mig själv...... finns ingen chans att hon gick på det.... jag kan inte ljuga........ idiot-jag!

slog in blommorna..... hon brydde sig inte...... och så gick hon....... "ta hand om dig" - och PANG så smällde hon igen dörren....... jag som alltid brkar stänga efter henne............ hon sa inte ens tack.... för varken fika eller blommor...........

vill inte tro att hon är arg....... utan att hon är ledsen... och det är såhär hon visar det............. och..... sen tror jag att hon fått en avhyvling av sin chef om vilka hennes arbetsuppgifter är.. samt riktlinjerna och reglerna................

grät när hon gått..... inte för att jag har separationsångest......... utan för att jag förmodligen har sårat henne.............. ringde terapeuten och hade tur så att hon svarade........... pratade inte så länge.. men jag var helt rödgråten när vi lade på............. hon sa att.. jag inte kan ta ansvar för hur mitt PO hanterar det här....... det är inte mitt uppdrag att trösta och ta hand om henne......... hon måste klara det själv..... eller be någon lämplig om hjälp.................

jag fattar vad terapeuten säger......... men det lättar inte samvetet................... försöker i alla fall vila i det hon sa... att även om jag själv har dåligt samvete... så vill hon att jag försöker lyssna på henne och vila i hennes vetskap att jag gjort rätt och skött det hela på rätt sätt........... jag verkar ta det här bättre och mer moget än vad mitt PO gör..............

nu ska jag koka spaghetti och värma köttbullar........ sen ska jag bädda ner mig under bolltäcket och äta och se på film.............

.........längtar till stallet imorgon............ är så ledsen och "fryser"........... behöver trösten och värmen som finns där.................

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...