~ Quo Vadis ~

Direktlänk till inlägg 16 april 2010

horsemanship och vulkanfångad läkare

Av Maria - 16 april 2010 16:11

Kom hem från stallet för en stund sedan, har varit en UNDERBAR dag! Har pratat och skrattat MASSOR! Mockade först, och så fick jag hämta killen som jag hade hand om förut. Använde en gummiskrapa för att massera och få bort lite av den päls han fäller - intressant! Det hela slutade med att han hade mindre lösa strån än vad jag hade fått på mig...........   

Fick sätta på honom en repgrimma, vilket tog en halv evighet eftersom det var ett tag sedan sist och jag mindes inte var alla tåtar skulle vara....  

De övningar vi gått igenom förut kunde jag komma ihåg och få att fungera... men sen skulle jag få honom att först bara flytta bakdelen åt båda hållen. Det gick väl ok, eller ja, det GICK i alla fall. Men sen när jag skulle få honom att gå framåt och utåt så att han gick i en cirkel... ja, där sprack det.... Men han är så klok så han känner och ser direkt när jag menar allvar och har gett mig fan på att göra något. Så till slut kunde jag peka med vänster hand och mana på med höger som höll i en repände. MEN, när jag bytte håll och skulle veva med repet i vänster hand - ja, då klarade inte min högerfokuserade kropp det.... Skrattade åt mig själv så jag nästan fick kramp i magen! Ridterapeuten kom fram till mig och försökte visa och jag skrattade så jag höll på att dö!! Min vänstra arm är helt bortkopplad från kroppen, så där stod jag med repänden i handen och pekade med näven på hans högra bakdel, och höger arm pekandes framåt. Vilket han SJÄLVKLART tolkade som att jag pekade att han skulle gå åt sidan med bakkroppen - eftersom jag gjorde det utan att förstå att jag gjorde det! Vi snurrade runt, runt så jag blev yr i huvudet!    Men det var SKITKUL!    Älskar horsemanship-övningar för det hjälper mig att förstå hästen bättre och ger också en känsla av att JAG bestämmer över hästen och att han lyssnar på mig! En stor boost för både självkänsla och självförtroende!

Pratade med ridterapeuten en stund efteråt och det känns så bra. Hon är verkligen UNDERBAR! ♥ Hon är lika ärlig och varm som hennes hästar, och hon dömer aldrig - ALDRIG! Så jag kan bara slappna av och vara mig själv, och behöver inte döma mig själv heller. Det gör att det både är och KÄNNS ok att göra fel och/eller inte kunna! Då försvinner prestationsångesten, kraven, nervositeten, ångesten... ALLT! Ingen dör om jag gör fel! Ingen skrattar åt mig och pratar bakom min rygg! Istället kan JAG ta mig själv med en nypa salt och skratta åt mig - PÅ RIKTIGT. Jag har till synes alltid haft lätt att skratta åt mig själv, men samtidigt när jag gjort det då så har skratten rivit sönder mig på insidan. Så är det inte i stallet, utan där kan jag tillåta mig att må bra och göra sådant som jag mår bra av. För första gången i mitt liv har jag kommit till ett ställe där HELA jag får plats.


Kom hem och kollade mailen det första jag gjorde, för läkaren skulle ju vara "tillgänglig" idag. MEN, terapeuten har mailat och talat om att hon är fast på någon flygplats. DET FINNS VÄL FÖR I HELVETE TÅG OCH BUSSAR!! Och hon har ju vetat om att hon SKA hit och att det ÄR problem med flygtrafiken! Så nu blev det inget ändå. Känner mig helt förstörd - men vad spelar det för roll egentligen. Det gör ju ingen skillnad - det är som det är!



...men det är lätt att säga NU när jag just kommit från stallet och har allt positivt och varmt med mig därifrån.....

 
 
Ingen bild

jossan

17 april 2010 11:41

det finns inget som är så härligt som att skratta så man nästan får kramp...det händer allt för sällan!roligt att det går så bra i stallet!det är inte lätt med kroppsspråk o allt...hästarna läser ju minsta rörele. min kille tar första bästa chansen att komma in till mig i mitten...han vill helst av allt bara stå och kela och då är det svårt att vara bestämd och "köra" väg honom igen...men men.. hoppas att du får en bra dag gumman. tänker på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria - 23 juli 2023 20:45

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Av Maria - 2 juli 2020 22:08

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Av Maria - 9 oktober 2019 21:42

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

Av Maria - 3 september 2019 20:43

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

Av Maria - 2 september 2019 12:24

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...

Presentation


Jag ansvarar INTE för hur det jag skriver påverkar någon. Är du underårig eller känslig så kan det finnas stötande texter och bilder på min blogg, eftersom jag skriver om mitt liv som överlevare av sexuella övergrepp.

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Senaste inläggen

Arkiv

Tidigare år

Fråga mig

11 besvarade frågor

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards