Varit hos min t... Pratade om hur det går på ÄS.......... att jag är nervös för att få en utskällning av gammal vana... men att det går över och jag känner mig så trygg med terapeuten och platsen.... Sen sa min t saker som jag aldrig trott att hon någonsin skulle säga..........

Min t: - Jag ser och hör minsann att du är lite förtjust i honom!   

Jag:    ???

Min t: - Det blir ju ofta så att man blir lite småförtjust och förälskad, men det är ingen fara, han kan ta det. Han vet om att det blir så, och det kommer ju inte bli något mellan er.    

Jag: - Vad menar du...?   

Min t: - Vi blir alla förtjusta i olika människor. Jag kan blir förtjust i någon trots att jag är gift, för det betyder ju att inte att det kommer leda någonstans.   

Jag: - Som jag sa, det som gör att det känns tryggt och överhuvudtaget gör det möjligt för mig att sitta och prata med en man är att jag ser honom som en MÄNNISKA, inte just "en man"...   

Min t: - Ja, jag vet att du har svårt att se det på något annat sätt, att du inte kan det just nu, men det kommer!   

Jag: - Om jag överhuvudtaget skulle TÄNKA på att det var en man som jag satt ensam i ett rum med så skulle få panik, och skulle jag tänka SÅ som du säger om honom så skulle jag aldrig gå dit!!   

Min t: - Nej, jag vet att du säger så, för att du känner attt du måste säga så. Men jag har ju sett dig förut när du pratat om personalen på avdelningen.  

Jag: - Jag skulle ALDRIG kunna tänka på någon av de killar eller män på det sättet, för då skulle jag ADLRIG pratat med dem från början!!!!   

Min t: - Tänk inte på det, det är normalt att bli erotiskt intresserad och att tankarna flyger iväg.   

  Jag: - Alltså, jag skulle ALDRIG kunna bli intresserad av någon som jag är i beroendeställning till och som har tillgång till hela min jävla journal!! Jag trodde att jag var på den säkra sidan när jag tackade ja till att prova en manlig terapeut eftersom han är mer än 20 år äldre än jag      

Min t: - Ja, men han är ju en man och du är ju en kvinna. Det går inte att ändra på det.   

Jag: - Om det är något som han betyder för mig mer än en trygghet, tröst och värme som MÄNNISKA, så skulle det vara att jag önskade att ha fått ha honom som PAPPA, för jag tror att han skulle vara eller är en väldigt bra pappa!     

Min t: - Du ser, du har tänkt på honom som man.   

Jag: - Ja, det är väl ganska svårt att undgå när man ska träffa någon som det enda man vet något om är att han är en man. Men jag blir inte "kär" i en "pappa", och som är över 50 år!!!   

Min t: - Oroa dig inte över det, han är en vuxen man och har jobbat med det här länge, så han är van.    

Jag:     

HELVETES JÄVLA SKIT!!!!! HADE ALDRIG GÅTT DIT OM JAG VETAT ATT HELA VÄRLDEN FÖRVÄNTAR SIG ATT JAG SKA BLI KÄR, FÖRÄLSKAD, TÄNKA SNUSKTANKAR, OM HONOM!!!!!!!!!!!

är så jävla ledsen så jag dör

"erotiskt intresserad"??????????? är hon dum i huvudet eller???!?!???!?

Vad fan ska jag göra nu?? Släppa det här (vilket jag vill göra), eller ska jag låta det här förstöra allt och hoppa av hela skiten........... JAG TÄNKER INTE MÖTA EN MASSA MÄNNISKOR SOM TROR ATT JAG VILL HOPPA I SÄNG MED MIN 50-ÅRIGE TERAPEUT!!!!!!!!!! DÅ DÖR JAG HELLRE!!!

INGEN JÄVEL RÖR MIG!!

INGEN!!!!!!!!!!!

ÄR HON SJÄLV INTRESSERAD AV HONOM ELLER??? VAD FAN ÄR DET FÖR FEL I HUVUDET PÅ HENNE??????