Har varit hos terapeuten idag. Det var jobbigt, men bra. Vi har lagt in extratider för att jag ska hålla mig flytande mitt i allt kaos som råder. Imorgon far hon till Norge och vi ses inte förrän på tisdag. Har gått ner ½kg till efter att ha laxerat. Jag räknar alla kalorier och jag ligger på runt 500 per dag efter att jag drar bort det jag cyklar varje dag. har ingen aning om hur mycket man förbränner bara genom att vara vaken. Men jag hoppas att det är 500 + mer.

Skulle laga mat idag, men hade ingen köttfärs. For till en affär där de hade billigt erbjudande på köttfärs, men varken det eller något annat fanns. Och jag fick den reklamen idag. Dåligt.

Det blev rotmos istället. Det mättar och är inte så fullproppat med kalorier.

Kan inte släppa tanken på vad jag ska göra om Kvinnokliniken hjälper mig med mina besvär. Jag klarar inte att göra det själv. Terapeuten säger att hon eller mitt PO kan följa med, men det känns inte bra för mig. De är för "fina". Förra gången jag blev sövd så visste jag att AJ skulle "slå ner" narkosläkaren om hon var "dum mot mig". Men det skulle aldrig varken terapeut eller PO göra. De skulle bara stå lugnt vid min sida, och det blir jag inte lugn av. Och jag kan ju inte söka upp AJ som jobbar på avdelningen, som för övrigt slår igen på tisdag och omvandlas, och be henne hjälpa mig "privat". Jag har inga vänner här heller. Så även om jag skulle få hjälp med den här mardrömmen, så vet jag inte hur jag ska kunna ta emot den. Det är en sak att vara i trygghet, svälja medicin, ligga ner i sängen och bli körd dit och ha en AJ som håller ens hand hela tiden, och som finns där när man vaknar och kör tillbaka till trygga avdelningen. Men att "bara gå dit", det klarar jag aldrig. Jag skäms så jag skakar, men jag ska fråga min närmaste vän. Jag vet att det inte går och jag skäms över att fråga. Men... jag får ta det, jag får bära skammen. Jag kan inte släppa min dröm om att fortsätta gå på den här vägen som är rätt för mig, och komma ut på andra sidan - levande.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...