Har fått svar från kliniken. Dels av den ssk jag mailade till, men hon hänvisade mig till en läkare, så han har svarat på.... mitt mail. Inte frågorna. Och så hasplar han ur sig att kosten är viktig - som om jag inte fattar det. Och att fettsugning inte är viktminskning i första hand - som att jag inte vet det också!!

Jävla idiot. Skrev till honom att han behöver sova och "godnatt", för så jävla otrevlig som han var så lär han inte ha sovit på en vecka - om han inte är full...

Jag är hungrig, men tänker inte äta mer idag.

Har fått i mig 736 KCal idag (frukost 76, lunch 330, middag 330) och inget annat än vatten och "Viktkontroll" i dryckesväg. Och så har jag cyklat bort 346... Det är väl inga säkra siffror, men i alla fall på ett ungefär.

Jag vet inte hur mycket man förbränner bara genom att vara vaken och springa runt i lägenheten, men jag hoppas att jag har bränt allt överskott och lite till...

Jag försöker. Det är det enda jag kan säga just nu. Jag försöker.

Jag är så uppvarvad för att trycka undan flashbacks så jag beter mig som en dement kärring. Glömmer allt, snubblar, vinglar och gör allting samtidigt så jag inte vet vad jag håller på med. Terapin gick helt åt helvete igår. Har fått en extra tid imorgon kl 15 - trots att jag bara skrek och grät igår. Men idag har inte terapeuten svarat på något mail. Däremot fick jag mail av läkaren - hör och häpna. Jag mailade tillbaka och frågade vilka dagar hon ska vara borta den här veckan, men det är väl tystnadsplikt hos paragrafryttaren om det också...

Har gått ner ett kilo till, tror jag. Jag cyklar på motionscykeln och ute på min vanliga cykel så jag nästan blöder "där nere" varje dag. Men nu vet jag varför jag får så ont i fötter och knän - jag kan inte sitta på sadeln. Har aldrig tänkt på det förut, men nu har jag verkligen tänkt efter HUR jag cyklar. Och det kommer aldrig gå med ridterapi om jag inte får hjälp, för jag kan inte stå i stigbyglarna som en jockey...

Medicin får jag bekosta själv, eftersom jag inte lät det gå 2kg till. Och det kostar mig 3500kr som jag inte har och det är inte ens säkert att det har någon verkan eller att man inte får biverkningar som gör att man måste sluta med det. Så vad finns då kvar för att jag ska kunna fortsätta med Cymbalta? Jo, plastikkirurgi. Jag har alltid velat fettsuga mig, men har förstått att jag aldrig skulle få det, eftersom jag inte motionerat och försökt på det sättet. Men nu har jag mailat och frågat hur en klinik ser på det som hjälp med biverkning. Hade jag inte haft en vän som varit hos plastikkirurgen så hade jag aldrig vågat skriva det här. Så jag är glad att hon berättade för mig, för då känner jag mig inte lika ensam och konstig.

Har börjat räkna kalorier. Jag vet att det här kommer sluta med att jag hamnar i ätstörningsfacket, men jag mår så jävla dåligt av att inte kunna ta medicinen och att vara såhär gigantisk. Jag har sagt till terpeuten ett flertal gånger att när jag väl hamnat i det facket så har jag haft alla diagnoser, så då är det ett bevis för att hela jag verkligen är totalt fel. Vården har själva gjort min situation värre, och de vill inte ta på sig sin del eller hjälpa mig.

Nu ska jag titta på Idol och ta en Stesolid, och försöka att inte ta livet av mig av ensamhet.