Idag kl 10-12 var personalen på möte om avdelningens framtid - igen. Och ingen av dem berättade något för mig, så jag blev jätteledsen. Har haft mensvärk så jag har gråtit. Sov en stund på eftermiddagen i alla fall, och efter det kändes det bättre. Men då hade AJ redan gått hem. Utan att säga hejdå. Till middag beställde vi pizza; både patienter och personal. De dukade upp långbord och vi åt tillsammans. Var trevligt men svinjobbigt. Jag fick svälja mer panikångest än pizza, för det hela kändes som ett farväl till avdelningen. Och när första nattpersonalen droppade in så bekräftade han mina farhågor. I augusti försvinner avdelningen och blir enbart till för missbrukare. Så det här kommer aldrig gå vägen.

Har inte varit hemma hos kaninerna idag som jag borde, så jag MÅSTE gå hem imorgon. Men AJ sa att hon inte tyckte att jag ska gå hem i det här skicket. Så hade jag försökt gå ändå så hade de förmodligen hindrat mig. Ska gå tidigt imorgon bitti. Skulle egentligen träffa en gammal kursare och fara på stan, men jag orkar inte.

Hjälper inte Kvinnokliniken mig nu före utskrivning så tar jag livet av mig. Det är AKUT nu.