Pratade med ssk C. Berättade kort hur jag känner kring dåtiden, nuet och framtiden. Hon tycker också att jag ska gå ut så mycket som möjligt. Så jag fick en Lergigan och en burk med den där jävla anti-svamp salvan. Smörjde med en "torkservett" eftersom jag inte klarar att röra vid mig själv. Jag är så jävla äcklig att jag mår illa bara jag tänker på det. Men jag gjorde det i alla fall - den här gången...

Sen gick jag ut. Tog en promenad och gick hem till A och T igen. Gick runt sjukhuset. Stannade till vid minnesträdet i sjukhusparken. Låg mängder av utbrunna ljus. Antagligen för Johanna. Men jag har inte bara tänt för henne, utan även för David. Mest för David eftersom jag kände honom.

AJ har gått hem för en stund sedan. Har knappt sett henne överhuvudtaget. Frågade om vi hinner prata imorgon, men hon pratade bara bort det. Är så ledsen så jag hetsäter choklad. Plopp och Center. Tror jag kräks snart.

Och så ska Stefan duscha ikväll, så det gör allt ännu bättre... Höra hans tjat om handdukar, schampo, rakhyvel, tvätt, osv...

Jag vill bara dö.

AJ har jobbat mer än halva sitt pass och har inte sagt mer än hej till mig. Mitt PO var uppbokad hela dagen idag. Jag gick hem på eftermiddagen och hämtade ut kläderna jag beställt från H&M. För en gångs skull var de som jag hade tänkt mig.

Har påbörjat svampmedicineringen nu. Har tagit den där jävla kapseln och ska smörja ikväll. Kommer må så jävla dåligt så jag vet inte vad jag ska göra. Har knappt sovit inatt heller, för det var ssk C och M som jobbade. Fick ingen Stilnoct men somnade till slut ändå. Men vaknade kl 2. Och då finns det liksom ingenting att göra. Det är bara dumt att be om någon medicin för då tas det av morgondagens dos. Så jag sover verkligen i cykler om 5 nätter, eftersom det är så länge nattssk jobbar nätter.

Öppnade balkongdörren åt A och T för det var så jävla varmt i lägenheten. Ställde den bara på en liten glipa. Hoppas att det inte blir minusgrader inatt...

Ingen hör av sig. Jag hör av mig lite då och då, men ingen hör av sig spontant till mig. Jag brukar ju själv försöka få oönskvärda kontakter att rinna ut i sanden genom att inte höra av mig till vederbörande, så kanske är det bara att inse läget. Jag är inte särskilt förvånad. Alla har sina egna liv och många som haft problem har kommit vidare. Det har jag också, men för det vill jag inte bryta vänskapen. Men jag ska inte tjata mer, utan nu får de som vill höra av sig till mig - jag kommer inte höra av mig mer.