jag hatar mig själv

jag hatar mitt sk liv

tänk om jag kämpat såhär jävla hårt

slagits för minsta lilla skitgrej

och så var det helt i onödan

har berättat det för min t

det gjorde jag från början

att min största skräck är att jag ska ångra att jag inte tog mitt liv då jag verkligen ville

hade jag antingen gjort ett pyttelitet snitt till i låret eller bänt isär såret, så hade jag förblödit

förmodligen hade jag gjort det ändå om jag inte lagt tryckbandage

jag var likblek och frös

skakade

svimfärdig

och blodet bara pulserade ut

inget att undra på att kirurgen fick bränna MASSOR när hon skulle ta bort det lilla av ärren som gick

det är så jävla orättvist att man inte får hjälp när man kämpat såhär

verkligen slagits för ALLT som andra "bara får"

men bara för att psyk inte tror att jag tänker ta livet av mig så går det ju att skita i mig

perfekt

borderline-drag:

"jag ska minsann visa de jävlarna, jag ska visa dem hur jävla dåligt jag mår och jag kommer aldrig mer lita på någon! alla har alltid lämnat mig och svikit mig, så jag vet minsann hur det funkar! jag ska ta livet av mig, och alla ska få veta att jag gör det för att ni skiter i mig!"

det kommer fram när jag mår som sämst, när jag känner mig som mest sårad och kränkt, sviken, besviken

och när psyk bara har mött "känslan" så har de därför feldiagnosticerat mig med borderline

för de har trott att jag FÖRNUFTET inte säger annat

det gör mig både ledsen och förbannad, för de har i princip tittat på mig och idiotförklarat mig

därför har jag blivit så jävla dåligt bemött och omhändertagen, och det står lögn efter lögn i min journal - ren smutskastning, för när jag har ställt frågor med förnuftet trots att jag varit så affektiv så har det varit "för bra frågor", så ingen läkarjävel har vetat vad de ska svara, och då har de gått till personangrepp istället och skällt ut mig och kallat mig öknamn och hittat på skit att skriva in i journalen

jävligt praktiskt

nu har jag i alla fall insett hur det ligger till med min t

hon har blivit likadan som de andra

kanske har med åldern att göra

hon har ju nämnt att hon ev ska trappa ner ännu mer i arbetstid

så snart slipper hon ju mig helt

då gäller det ju att börja avskärma i tid

5½ års hårt jävla arbete - och när jag BÖRJAR nudda vid något annat än död och helvete, ja då sticker hon

bekvämt

jag älskar henne och hon är en jättefin person

men vad spelar det för roll när det är MENINGEN att jag ska ha det såhär

och ja, jag är så jävla dum så jag skiljer på sak och person

så jag kommer alltid älska henne för den hon är

men det betyder inte att jag inte hatar det hon gör

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...