vill sova... sova så att jag inte vänder på dygnet.......... men jag har sovit i princip hela eftermiddagen.. så.. ja......

astrid är så mysig..... när jag drar ner rullgardinerna i vardagsrummet så blir hon jätteglad - för då vet hon att det snart är sova-dags...... och det betyder... MOROT!

jag lovar... hon hör och ser när jag lägger fram moroten för att den ska bli rumstempererad..... och sen när jag tar tag i skalkniven så låter den ju på ett särskilt sätt... och då kommer hon och sitter och tittar på medan jag skalar! förut började hon bita på gallret för att hon var så uppspelt, men det har jag vant henne av med..... mattes duktiga älskling!

och tilda får en bit fröstång och en snutt morot........ fröstången äter hon upp direkt, men moroten lämnar hon ibland....... hon är lite.. eh.. bortskämd......... samtidigt som hon ÄR speciell.......... hon är verkligen astrids motsats......... smal som en sticka och älskar att äta halm och dricker massor av vatten...... och astrid är tjock och äter hö och dricker hälften så mycket vatten...........

nu ska jag kika på "criminal minds" och pilla i mig nattmedicinen....... och komma ihåg att ställa väckarklockan på ringning eftersom jag ska till min t imorgon............

........har hästabstinens.............   

kan inte andas...............

ångesten kramar sönder mig........

tog en stesolid förut för att jag inte orkade mer......... och så skulle jag se på film....... men jag somnade.............. behövde nog sova........ eller ja, kroppen behövde nog det.........

lagade mat först...... gjorde potatismos...... och skinka till........... det är så jävla jobbigt så det går inte att förklara i ord.......... får ångest av att bara tänka tanken på mat.......... öppna kylen... frysen....... handla mat...... diska där maten har varit....................

så nu har jag tagit en massa laxertabletter igen......... imorse kräktes jag nästan för att jag tagit så många igår kväll... blir så när hela magen vänds upp och ner........ fick kväljningar men det kom inget - tack och lov........ svetten rann i ansiktet.......... kände hur jag höll på att svimma............ jag KAN INTE spy.........

känner mig allmänt väck.......... kul att jag ska träffa en vilt främmande kvinna i övermorgon i ett stall där jag aldrig varit och inte känner till området........

mardröm!!!

och ikväll har jag missat ridskolan.......... så nu har jag än mindre ork och vilja..............

tog en halv evighet att byta kompresserna imorse eftersom de satt fasttorkade i blod.... men jag lät det ta tid och tog lager för lager........ så att jag inte skulle lossa på häftan eller paja stygnen.........

jag vet att det ser förjävligt ut.... men det kommer se mycket bättre ut sen.... det ser värre ut än vad det är...

de har missat att sätta häfta längst ner..... eller ja,det spelar ju inte särskilt stor roll........ men nu har jag satt dit en bit längst ner i alla fall......... blåmårkena kommer från det som de trycker ihop huden med så att de kan ta bort så mycket som möjligt...... man känner inget av det då, utan bara hur spänd huden blir på ovansidan av armen eftersom det är lokalbedövat........

hör de här händerna ihop......? är det samma ägare...?

<---- normalstorlek.......... svullen........ ------>

vad vill jag då säga med det här inlägget........ jo, SKÄR DIG INTE!

jag vet - lätt att säga........ utan rakbladeb hade jag inte levt idag......... MEN... de som tex skär sig för att det påstås vara "trendigt" - GÖR DET INTE!

det går ALDRIG ATT TA BORT! ALDRIG!!!

försök med vad som helst annat.... finns en massa redskap för att orka stå emot..... om man behöver se blodet så kan man prova att rita med en röd penna........... behöver man smärtan så kan det fungera att ha en gummisnodd runt handleden att "snärta till" med........ att krama isbitar i handen/händerna kan också hjälpa eftersom det verkligen känns...........

jag har mina egna små knäppa tricks........ jag sparar gamla telefonkataloger och sitter och sliter ut sida för sida och river sönder dem i småbitar - då får jag ut en del av destruktiviteten....... en annan sak är att spola händer i iskallt vatten och skölja ansiktet.. det brukar jag använda när jag har massa flashbacks, för det tar mig handgripligen till nuet.......... ibland kastar jag på mig ytterkläderna och tar en spontan långpromenad som för att "bryta" det jobbiga abrupt.......... sen finns lera också för att hålla fingrarna sysselsatta.. jag har haft alla olika hårdheter.. är skönt att sitta och ta i och dra isär......... och så har jag mitt älskade bolltäcke............ sen kan det fungera att skriva, måla, ringa, maila, blogga................ ja, allt möjligt... det gäller bara att komma på vad som fungerar för var och en.......

jag vet hur det kan bli.......... man ska "bara testa"........ men hjälper det första gången... så är man fast direkt.......... och det blir bara värre och värre........ man tror att de där små rispningarna under armbandsuret inte är något.... men ofta slutar det med att man sitter där och ser blodet pulsera ut ur kroppen någonstans bland alla ärr som är stora som larver......... och då sitter man i skiten.......

jag har skurit sönder min vänstra arm och båda låren......... och det kommer jag få leva - och dö - med......... ingen plastikkirurg i världen kan göra det ogjort...... och sen ska man också fundera på hur livet ser ut efteråt.......... det känns förjävligt och paniken och skammen bara flödar när man ser hur folk stirrar.......... föräldrar som drar sina barn tätt intill sig och går iväg så fort som möjligt när man står och plockar ner varor vid kassan... som om man vore pestsmittad eller en mördare..............

det värsta är att... jag vet att det här inte hjälper någon........ för hade jag läst det här innan jag skar mig eller när jag skar mig.. så hade jag aldrig tagit det till mig........... ingenting........ för det är verkligen som en drog......... och man lyssnar bara på drogen, för det är det enda som hjälper just då och just där............

nu är det ett år sedan jag kom i kontakt med platikkirurgen........ jag har nu opererat armen två gånger....... första gången hade jag panikångest och skämdes så jag höll på att dö... premedicineringen bet inte alls, och det var oklart om kirurgen skulle kunna genomföra ingreppet överhuvudtaget......... jag har aldrig farit till akuten eller fått hjälp på annat sätt att "plåstra om mig"......... har aldrig visat någon det jag gjort.......... skammen är för stor........ "jag får skylla mig själv"... "skattebetalarna får kosta på det här trots att det är mitt fel"...... och det kvittade vad personalen på plastiken sa.......... jag skämdes.......... och skäms fortfarande... men på ett annat sätt nu...........

mellan de två ingreppen i armen så opererade jag båda låren...... samtidigt.......... för att jag är så smärttålig och klarar av det....... men för de flesta så gör det svinont med all bedövning... alla stick............ de har en sköterska som sitter hos en och ska hålla handen för att det gör så ont............ och det är bara bedövningen........... sen känner man hur det stretar och drar i huden när de försöker få ihop sårkanterna så att det går att sy ihop.......... och så blir man inbandagerad till max...... och efter en eller ett par timmar börjar det blöda........... bedövningen har blodstillande verkan.. så när den släpper så börjar det sippra................. och de allra flesta har ont efteråt och får med sig smärtstillande hem............ sen har man en massa ärr kvar.. och någonstans i mitten av dem så är det ett stort långt ilsket rött ärr "åt andra hållet"........... och det försvinner aldrig......... färgen på ärren ändras ju mer de mognar... men de försvinner ALDRIG.......... och efter att stygnen är tagna och om det läkt som det ska, så måste man skydda ärret med häfta i ett år........

och man ska veta att sådana här ingrepp inte innefattas i vad vården ska göra........ så det jag beskrivit är utanför "riktlinjerna"..... så då måste man ha tur att träffa rätt kirurg... och att h*n kan fatta egna beslut......... och verkligen vill hjälpa............ för riktlinjer är ju "bara" riktlinjer, och inga lagar.......... men inom vården blandas de begreppen ofta ihop............

och narkos.... kommer inte på fråga.......... för då ska ännu en läkare blandas in i ingreppen som strider mot riktlinjerna.............

jag vet inte vad det här blev..... men jag hoppas att budskapet om att undvika att skära sig gått fram.... men också vad det faktiskt innebär om man skär sig......... och vad man har att vänta - i bästa fall - när man brutit sig loss från drogen...............

jag överlevde dagen

det trodde jag inte

var hos min t

sen på tidig kvällsbio där jag råkade springa på min förra störda läkare

hon är fortfarande lika störd nu som då

jag SER ju inte folk så inte fan såg jag henne heller

hörde rösten och den lät bekant

hennes tonåringar skulle handla i kiosken och när hon insåg att jag satt bredvid så sprang hon efter ungarna och höll sig och dem ur mitt synfält

så jävla löjligt, men jag är inte förvånad

hon var ju "människa" där och inte läkare

hon klarar inte att vara båda dera

tusen, tusen tack för att du är en så fin vän e ♥