hela mitt jag bara skriker

vrålar rakt ut

men det hörs ingenting

inuti vill jag bara skära mig

skära upp hela kroppen

den är ändå inte en del av mig så det kvittar

snälla någon skjut mig

Mår skit. Det är för mycket nu. Saknaden efter ridterapin, min t som är så frånvarande, läkaren som försvinner till sommaren, telefonsamtalet som jag gjorde för att få komma och se på lägenheten, stallbesöket igår som chockade mig så pass att hela jag skakade i timmar efteråt, sen tillbaka till nästan samma ställe för att titta på lägenheten, fatta beslutet om att flytta om det går, vetskapen om att föräldrarna kommer då eftersom jag inte har någon annan som kan hjälpa mig att flytta, tillbaka till plastiken för att ta stygnen på måndag, ätstörningsenheten på torsdag som jag är LIVRÄDD för, och sedan all vanlig ångest ovanpå det, inför maten, flasharna och allt.................

Känns som jag kommer spy.