skitkul........ har just läst på min fina icke-gräddiga hetsätningsglass att den innehåller kokosfett........... den där vita skiten som är stenhård i rumstemperatur och som man brukar använda i marknadskarameller, "nougat" som det så fint heter............. och om jag minns rätt så har man även det i vissa recept på is-choklad.............

har försökt vara duktig idag också, så jag har lagat mat...... stekt en hel kyckling i ugnen...... och stekt rot- och grönsaker till.............. men så kommer ju mitt problem... VAD fan är EN portion................ och så slår sjukdomen till med full kraft, tillsammans med ångest och depression, och vad händer då? jo, jag ställer mig såklart och äter kyckling rakt av ur ugnsformen......................

försökte bryta genom att ta fram efterrätten..... vaniljglass och hallon.......... men vad händer då - såklart...?? jo, jag står där och trycker i mig glass direkt från 2 liters-förpackningen..........

vad ska jag göra nu då.......... träna.....? har varit och köpt en ny träningsmatta eftersom jag slitit ut min gamla....... men jag VET ju att jag kommer träna tills jag stupar om jag väl börjar...............

jag klarar ingenting........... och snart ska jag stå helt på mina egna ben på alla sätt.... och stå helt ensam hela tiden................ inget att undra på att det tjatas så mycket om "anhörigstöd"............. men det gör mig bara ledsen... eftersom jag inte har någon alls.............

i fredags fick jag en konstig blick från en i personalen............. det är någon föreläsning som verkar vara bra... men jag sa till personaltanten som var där att jag inte ville gå själv, så det blir inget av.......... hon frågade om jag inte kunde fråga någon..... och jag svarade såklart nej........... så kommer det där käcka "jooo, om du tänker efter LITE TILL!!"........ varpå jag svarar "nej, det finns ingen.... jag har varken släkt, vänner eller bekanta i närheten, så det finns verkligen ingen...... och därför blir jag så ledsen när det talas om allt stöd som man måste få från sina nära och kära..."................ tanten blev alldeles tyst...... sa inte ett pip mer........ om någonting................. jag skämdes så in i helvete så jag gick därifrån efter en stunds tystnad........... som tur var så gick den andra tjejen in i köket till tanten och de pratade på om helgen och hur hon skulle få stöd av föräldrar, vänner och bekanta............ tänk - ibland undrar jag om folk överhuvudtaget fattar ens ett uns hur det KAN vara att leva och vara någon annan....... att inte ta pojk/flickvän, sambo, make/maka, föräldrar, släkt, vänner, kompisar, bekanta, osv, för givet...... det finns de människor som inte har en själ att prata med..... kanske obekvämt att höra och veta, men det är ju sant......... verkligheten är inte så jävla fin och vacker, rosa och fluffig som så många vill tro.......... men inte trodde jag att vårdpersonalen skulle bli så chockade av den bilden..........

.........tänkte köpa laxtab idag......... men gjorde inte det................. vet inte om det känns bra eller dåligt att ha låtit bli...........

imorgon ringer min kp på fm.......... vi har bestämt det, eftersom det blir ett så himla långt uppehåll från ÄS nu annars...... och på em ska jag träffa min gravida läkare som ska släppa bomben att hon ska vara borta i början av nästa år.................. ...tur att jag är förberedd......

dagens läxa....? KÖP FÖR FAN INTE GLASS GJORD PÅ KOKOSFETT!!!!