STORT JÄVLA TACK TILL ALLA DE SOM RÖSTAT PÅ NÅGOT AV DE BORGERLIGA PARTIERNA

TACK FÖR ER EMPATI - DEN LEDER RAKT NER I HELVETESGAPET

NI KAN DRA ÅT HELVETE BORGARJÄVLAR!!!!!!!!!!

NI DÖDAR MÄNNISKOR - HOPPAS ATT NI ÄR STOLTA ÖVER DET OCH SOVER JÄVLIGT GOTT PÅ NÄTTERNA!!!!!

JAG HAR VARIT RÄDD I ÖVER ETT ÅR FÖR ANSÖKAN OM FÖRLÄNGNING

MEN NU VET JAG ATT DET KVITTAR - FÖR FÅR JAG FÖRLÄNGT SÅ TROR DE ATT DE KAN TVINGA MIG TILL ARBETSFÖRMEDLINGENS VUXENDAGIS I TRE MÅNADER

har mailat min handläggare på FK och krävt att få ett rakt svar

säger hon att jag ska ut - då tar jag mitt liv

har just läst på dn om de nya reglerna from årsskiftet

gråter så jag inte får luft

säger någon till mig att de bara överväger att skicka ut mig till arbetsförmedlingens skit så tar jag livet av mig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

jag klarar inte ens av att träffa min handläggare!!!!!!!

klarar knappt av att ta mig ut!!!!!

och nu när det börjar ljusna med ridterapin - ska de förstöra det då också???????

nej, då får de fiska upp mitt lik ur älven!!!!!!!!!!!!!!!

för nu jävlar orkar jag inte mer!!!!!!!!

JAG ORKAR INTE MEEEEEEEEEER!!!!!!!

tänk

allt jag kämpat mig blodig för

blod svett och tårar - för ingenting

nu river de sönder de lilla jag byggt upp

finns bara en sak kvar för mig att göra sen

dö

nu har jag gett upp

kvinnokliniken rekommenderar ipren + alvedon mot smärtan

skulle vilja se den läkare som ordinerar det mot smärta som känns som om man är skuren av rakblad

med andra ord - de tror inte på mig

bara för att jag inte varit ute och promenerat eller cyklat innan de gjort undersökning så tror de mig inte

har mailat läkaren där och sagt att jag struntar i allt

hon behöver inte skriva någon remiss

jag tänker inte utsätta mig för att få nej på ett ställe till, och med all tillhörande hopplöshet och förtvivlan

om det är meningen att man ska känna och se ut såhär så får jag helt enkelt göra det - tills dagen kommer då jag utför operationen själv

bad henne, läkaren, om ursäkt flera ggr om

jag har gett upp nu, och tillsamman med min pmdd så slår det slint och "borderline-personen" kommer fram

jag mår skit och jag upplever att allt och alla är emot mig, jag är förtvivlad, bara gråter och är arg

jag vill skära mig

vill skära mig så enormt mycket och suget är så stort att jag inte vet hur eller vad jag ska göra för att orka stå emot

ingen har hört av sig idag

ingen

mailat terapeuten 2 ggr men hon svarar inte - som beräknat

känner bara att jag skiter i det här

skiter i allt

lägger mig ner och dör

hoppar

för nu är det slut på hopp