Lycka för mig är att känna att jag faktiskt klarar av att mocka en box hyfsat, att jag kan gå och hämta "min" lilla hästkille själv, rykta honom och göra honom fin, att jag lärt mig att tro på mig själv att han lyssnar på mig och vad jag vill att han ska göra. Och så idag..... kom pricken över i......... JAG SATT PÅ HÄSTRYGGEN !

Visst, jag var lika smidig som en elefant i ett glashus när jag slängde över benet, och täckbyxorna hakade med sig skumgummit som skulle ge stadga. Men vad spelar det för roll - det var helt underbart! Värmen i själen och värmen från lille killen, rytmen, benen som bara fick hänga... vara en del av hästen... Och sen innan jag hoppade av.... att bara luta sig fram och krama om honom...... Storgråter av lycka...... finns inga ord......

Alla år som jag väntat så på det här. Det går inte att förstå. Jag förstår inte. Ingen kan förstå. Hur det känns. Hur det känns att släppa allt, strunta i omvärlden och tex om någon går förbi och tittar. Var tvungen att hålla tårarna tillbaka, som så många gånger. Men jag fick veta av ridterapeuten att en del fällt tårar när de ryktat en häst, och den vetskapen kommer göra mig ännu friare. Hon är så hjärtlig, och hon verkade inte tycka att det var något konstigt med att gråta i kontakten med hästarna. Så jag behöver inte skämmas för mina tårar. Jag får släppa fram dem. Det finns en plats som bara är min, där jag kan vara. Och andas.

Jag tänker inte släppa det här. Aldrig. Det här är bättre än all medicin i världen. Det är ovärderligt. Och jag vet inte vad jag gör om jag inte skulle få fortsätta för FK. Jag tänker öppna ett nytt konto, ett sparkonto till nästa år så att det inte bara tar slut då.

Luktar häst om händerna...... och det är underbart.

Ringde terapeuten direkt när jag kom hem. Grät som ett barn medan jag berättade om idag, och hon blev alldeles rörd över hur lycklig jag var - och är. Allt i mitt liv har varit ett helvete, och nu helt plötsligt så kommer något gudomligt i min väg. Finns inga ord som räcker till. Det går inte att värdera i pengar. Hur ska någon kunna förstå. Dels hur jag känner och dels hur  mycket det betyder för mig.

Är livrädd att det ska ta slut. För ju mer man har, desto mer har man att förlora. Och förlorar jag det här................. ...... ........... ............då är jag slut.

Längtar redan till nästa fredag. Samtalsterapi och min terapeut i all ära, men ridterapin.... är något helt annat.

 

jossan

19 februari 2010 20:18

är så himla glad för din skull!! underbart! lev i den känslan! njut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...