terapeuten ringde........... höll på att dö när det stod "skyddat nummer"......... men jag tänkte att det kanske var hon.. så jag svarade..........

hon lovade att höra av sig om hon hörde något från läkaren.... för när jag träffade terapeuten idag så hade jag fått hos läkaren på tisdag efter lunch....... men........ då har jag ridterapi... och jag KAN INTE missa det............ jag dör hellre......... har missat tillräckligt............ visst, min handläggare på FK säger att jag får ta igen till och med det jag missar under sommaren....... men det ska ju passa ridterapeuten också........

i alla fall så ringde terapeuten och talade om att vi kan ta "vår" tid på måndag till att träffa läkaren..................... *jippi...... hur många gånger till får jag träffa henne innan sommaruppehållet..... 3........???*

jag sa ok...........

ärligt talat......... ridterapin är viktigare än terapin.... i alla fall nu..................... för vi pratar inte om hur jag mår eller något, utan allt är bara "yta" och planer..... konkreta saker........... plastiken....... kvinnokliniken.................. FK.......... läkaren......... osvosv...........

och jag vill inte röra upp något som jag inte kan hantera själv.......... och sedan skiljas åt för FEM VECKOR....................

.......har ett minne som jag inte kan bli av med......... jag vet inte hur... men.. det kom på ridterapin......... förra veckan...................

ridterapeuten brukar fråga om många har skrattat åt mig bakom min rygg, eftersom jag är så rädd för att det ska återupprepas........... och.... jag minns när jag gick... i andra klass tror jag............ övergreppen höll på för fullt........ men i skolan låtsades han inte ens kännas vid mig.............

en av mina klasskamrater.... frågade "chans" på mig........... jag trodde inte att han menade allvar... att det bara var ett skämt......... men han sa att det inte var det........... jag hade en väldigt... konstig syn på vad det innebar att "ha chans" på någon....................... men skit samma.... det är inte det som är kärnan................ utan........ nästa dag i skolan lämnade jag ett brev som jag hade skrivit.......... och jag fick tillbaka det och det stod att jag var den fulaste på hela skolan...... att alla hatade mig.......... och att han bara hade frågat chans på mig för att en av tjejerna i klassen hade kommit på att det vore roligt att förnedra mig................ självklart spreds det där som en löpeld på skolan...... liten med straxt under 50 elever totalt i låg- och mellanstadie.......... och...... det var första gången som jag tänkte ta livet av mig................... och första gången jag försökte komma på något sätt att skada mig........... det var ett helvete hemma..... pappa som skrek, svor, hotade, jagade, slog................. och..... så övergreppen............. och så blev jag förnedrad på den enda plats där jag känt mig "trygg"................... det förändrade mitt liv....................... min syn på världen................ visst, jag hade väl inte några riktiga vänner, men det finns ju alltid de som man antingen tycker mer eller minde om....... och hon som startade det hela... var en av de klasskompisar som jag tyckte om....... sedan dess... ser jag alltid till att inte tro på vad någon säger........ alltid stå med ryggen mot väggen så att ingen kan komma mig nära och hugga mig...................... det var väl inte så "stort" i början...... men med åren har det växt sig större............ och jag har antagit rollen som den som står i hörnet, beredd att fly..... men vill bara bli omtyckt och duga............. bara vara "normal", som alla andra................ och..... jag önskade mer än något annat i världen att någon skulle se hur jag hade det......................................... någon som grep in.................... gjorde något................ räddade mig..........................

vet inte hur många gånger jag drömde om att bryta ett ben........... men samtidigt...... var jag livrädd för att bli sedd....... undersökt............ för då skulle allt synas på mig.................... all smuts....... äckel............. blåmärken......... all skam.... alla fel............. och hela jag är ett enda stort fel.................... och.... då skulle jag få ta smällen för det också.............. för allt är mitt fel............................... vad skulle en doktor säga då....... en ssk................ de skulle inte vilja ta i mig med tång.......... låsa in mig någonstans... eller släppa ut mig tillbaka till helvetet och berätta för hela världen hur fel och äcklig jag var..................................

*gråter tyst*

när jag är i stallet.... kan jag känna mig arg på världen....................... ja, jag kan faktiskt det då................ för att ingen såg........... ingen gjorde något...................

sen allteftersom stallets sinnesstämning försvinner...... så bleknar det................. och jag är tillbaka där jag började och hatar mig själv för att allt är mitt fel................

....dessutom är jag rädd.............. rädd att släppa fram vreden som finns inom mig.................. för då blir allt svart...... allt blandas ihop till en gröt... sorg, förtvivlan, saknad, längtan, smärta..... och ilskan..................... och allt blir bara vrede................. ren vrede................................... och jag vill inte ha det så.............. vill inte känna så.................. ...jag tänker inte bli min pappa................. 

.........jag har sådan jävla mensvärk så jag dör............................ sväljer och sväljer...... känns som att jag kommer spy...................... har tagit ipren + alvedon, men det hjälper inte............................

puh......... med en drös stesolid och löfte om att få träffa någon av de som jag redan träffat under operationen... så klarade jag att ta mig till plastiken..........

så nu är de 25 stygnen borta......... fick träffa den bästa av de två kvinnorna....(!)

..och all min ork har runnit ut nu............ ska bara orka ta mig till terapin idag......... och sen kan jag sova..................

har inte sovit på två nätter nu........ och stressen ovanpå det.................. ja.... jag är helt slut.............

tack och hej leverpastej......

hemma....... skitdålig film.......... är så besviken...................

höll på att dö medan jag väntade på att få gå in........... gick in först av alla.......... tycker det gör saker och ting lite lättare................ alla stirrar inte på mig lika mycket då....................

vi var 8 eller 10st där............... har insett att bio går man på 2 och 2 eller fler...........

en kille satt och smsade hela tiden............ och vad paret bakom mig gjorde vill jag inte veta..........................................

namn och story verkade lik första filmen med namn och allt.......... men resten var ju SKIT................. hatar dataritade specialeffekter................... känns som lite "Tom & Jerry"-varning på det hela då...................

med andra ord - filmen var askass................. MEN......... jag har varit på bio - SJÄLV!

nu ska jag försöka sova

upp imorgon bitti kl 6

och äcklet har kommit också............ jippi.........................

är helt avslagen nu.................... måste sova..............................

snart faller ögonen ihop..........................

"1, 2, Freddy's coming four you........ 3, 4, better lock your door......... 5, 6 grab your krucifix..................7,8 gotto stay up late..................... 9, 10 never sleep again..................."

men det är precis vad jag ska göra........... natti natti.......