gick till terapeuten imorse.... hade med mig blombuketten som jag plockat.... när jag låste cykeln såg jag en andmamma som var ute och gick med sina småttingar...... hur gulliga som helst.... mamman vaktade och sa åt dem... och visade tydligt att man som beundrare inte skulle gå för nära hennes barn, för då jävlar...........

så fort jag kommit in till terapeuten så såg jag en stor kasse från apoteket.... blev helt chockad... jag skulle ju bara ha en ask propavan, en ask zolpidem och 2 askar atarax......... och de ryms ju i min handväska.........

då visade det sig att terapeuten varit exemplarisk... och hämtat ut ALLT som jag fått recept på.............. inklusive laxido apelsin som jag skulle hämta ut på apoteket hos mina föräldrar, eftersom lådan är GIGANTISK................ så det var DET som var i papperskassen av maxi-storlek....... MEN... så hade ju läkaren skrivit recept på xenical....... som jag får betala själv......... och det hade hon OCKSÅ fått med sig............ hon upptäckte misstaget när hon kommit tillbaka till sitt rum, och gick tillbaka till apoteket... men sorry, de tar inte tillbaka någonting.......... så nu kommer en faktura på 600kr...........

då sa terapeuten att hon varit och tagit ut pengar.... så jag skulle få 600kr av henne, eftersom det var hennes misstag............... jag BLÅVÄGRADE......... det är MITT FEL att jag inte kan hämta ut min medicin själv....... jag började storgråta........... och så säger människan att hon inte kan gå på semester om jag inte tar emot pengarna.......... och att hon vill att jag tar medicinen också, för annars går den bara till spillo.................

jag bröt ihop pga magmedicinen..... och terapeuten gick till sekreteraren för att se om min läkare jobbar nästa vecka.............. under tiden plockade jag fram en stesolid ur mitt lilla pillerrör på nyckelknippan.......... bad att få lite vatten när terapeuten kom tillbaka....... hade inte tänkt säga något om stesoliden... men.. hon trodde att jag skulle svimma......... så jag kände mig tvungen........ läkaren jobbar nästa vecka, så terapeuten ska förklara misstaget så att jag kan hämta ut medicinen hos mina föräldrar i alla fall............. om hon kommer ihåg det............ till saken hör att.. jag har slutat med laxertabletterna..... i alla fall av "fysisk orsak"...... för det här hjälper verkligen min mage........ MEN... jag saknar laxertabletterna.... för att de ger en kick..... får mig att känna mig "duktig"........ jag straffar mig själv... OCH... tömmer magen så att den verkligen känns TOM......... så det är precis som med skärandet..... dubbel positiv effekt........ glädjen av att skada och straffa sig... samtidigt som man får en riktig lättnad.........

ibland när jag varit i stallet och kommer hem och är riktigt "hög"........ så tänker jag att... det är egentligen samma känsla som när jag skar mig.......... jag satt och LOG när jag gjorde det....... och när jag till slut var tvungen att "vara färdig" för den gången... så pumpade adrenalinet i hela kroppen och jag var LYCKLIG................ lite skillnad att vara i stallet och få samma effekt... fast ännu mer.... och på ett helt annat sätt.... som gör att man förändras som människa..........

i alla fall...... jag tog emot pengarna... och medicinen...... men jag skäms ihjäl................ vad ska jag göra????? hon vägrar ju ta tillbaka pengarna!! hon bokstavligen pressade ner dem i handen på mig...........

grät som niagarafallet när jag skulle gå.......... jag HATAR avsked...............

hade tänkt göra en cykelutflykt när jag kom hem...... "bara" njuta av dagen...... men jag har så jävla ont "där nere" så jag fick till och med gå halva vägen hem.... och då ska man veta att det tar 10-15 min att gå hemifrån mig och till terapeuten......... så min cykelutflykt på några mil blev inställd.................

satte mig på balkongen..... hade skrivit ut fakta om ridterapin som jag skulle ha i mina fondansökningar...... så jag gjorde klart dem och paketerade in dem.......... bestämde mig för att fara förbi diariet på vägen till posten och på så sätt spara 8st frimärken.......... men det var stängt...... satt inga öppettider på dörren... så jag gick in på ett annat ställe och vidare in mot receptionen...... men allt var svart..... fanns ingen där.......... och inga öppettider var angivna där heller............

nästa anhalt var posten............ alltså.. jag vet att jag har PMS... men kvinnan som sitter där utanför retar gallfebern på mig....!!! eller ja, inte HON, utan det hon gör.......... hon spelar dragspel.. ALLTID..... och det är ALLTID SAMMA JÄVLA LÅT........ eller ja, det är ingen låt, det är bara en melodislinga...... "åh denna natt, denna ljuvliga natt, som vi kallar bella notte"...... OM OCH OM OCH OM IGEN........ samma jävla slinga........ och så säger hon hej till alla.............. jag har absolut INGET emot att hon sitter där.. eller att hon spelar... det driver mig bara till vansinne att det är EXAKT samma toner heeeeeela jävla tiden...... till och med JAG skulle kunna ta fram min keyboard och ta ut den melodin på 2 min och lära mig den utantill..... men inte fan skulle jag spela den 5673 ggr på rad..................

det blev i alla fall 28 frimärken för fondansökningarna......... hoppas verkligen att det är värd det....... har kostat en hel del att skriva ut färgkopior, plastfickor till alla sidor, mapp att sätta in alla plastfickor i, osv........

har plockat undan i lägenheten och diskat........... ser att berget "ta med som handbagage" bara växer........... måste packa "smart"..... sen ska ju kaninernas vattenflaskor med.. bara de tar upp stor plats i min ryggsäck..... och jag vill inte ta en större ryggsäck ifall om att de i så fall tycker att den borde fara i bagageutrymmet..........

nu ska jag dränka in mig i xylocainsalva och gå och köpa en glass för att tröstäta..........

inget kan slå hål på min bubbla nu...... ren och skär överlevnad - punkt.

jag känner inget, ser inget, hör inget..... jag har stängt av...... jag lever inte........ autopiloten är på... och det finns bara ett enda ord jag ser framför mitt stenansikte - ÖVERLEVNAD.