Har börjat laga middag, kom hem för en stund sedan från stallet. Mår..... bra...!

Var jättenervös innan jag skulle fara dit, men det släpper fort. Mitt PO släppte av mig och så började vi i baracken. Hon berättade lite om planerna för dagen och så matade vi hästarna först. De hade inte varit ute så länge pga kylan. Sedan gick vi in i stallet och hon försökte lära mig att mocka en box. Pratade en hel del, men hon är så lätt att prata med. Sen skulle vi hämta varsin häst. Jag fick ta samma som förra gången. Han är såååååå go! Rolig, en riktig liten lustigkurre egentligen, och med ögon i nacken. Jag slår vad om att han fattade direkt att jag inte såg något när glasögonen immade igen, för han började tugga på allt och vara lite busig. Sen försökte jag lära mig att ta av ett täcke....... att ta av var i och för sig inte så extremt komplicerat, utan det var värre att få på det sen igen. Då märks det att man är kort... Ryktade i alla fall lite och borstade svans och man, men sen hann jag inte så mycket mer innan vi skulle öva "horsemanship". Att få på repgrimman var som att lösa rubiks kub...    Men den fungerade verkligen. Fick min lille kille att lyda mig ganska fort, men det beror väl på att han är vällärd från början.... Backade och kallade in hästarna med enbart "sinne" och tecken. MÄKTIG KÄNSLA! Sen ledde vi dem runt på lång lina och skulle se till att de följde och höll sig på samma avstånd hela tiden, och stanna när man själv stannade. Först tänkte min kille stanna och "ta en fika", men efter att ha övat ett tag en bit bort så kunde jag bara gå avslappnat rakt förbi. Tyvärr stannade han bara en gång med vanliga grimman när han blev ivrig då vi skulle släppa ut dem i hagen igen, men han lyssnade i alla fall mer på mig då än tidigare. Både ridterapeuten och jag log.

Känner mig så stark när jag klarar av något sådant. Och det är som balsam för själen att få stå och rå om ett så stort och snällt sinnat djur. Och finns det något mysigare än en mule mot kinden eller att bli "kliad" av läpparna för att man "kliar" på hästen. Jag blir så.... samlad.... när jag är där.... Fokuserad, lättad, och jag får ge - och får tusenfalt tillbaka.

Önskar bara att jag inte var så jävla klumpig och kunde fatta allt med alla snören och rep och grejor...... Jag skäms när jag inte vet hur man ska göra, trots att jag vet att det är ok. Jag är mest rädd för att skada hästen, och näst mest rädd för att jag är så klumpig att jag skäms...

Jag är verkligen inte hästrädd, men samtidigt förstår jag också att jag kanske borde vara lite räddare, eftersom jag inte har någon kunskap om hästar utan bara använder mitt förnuft. Tex gick jag inte in i hagen först när de skulle få mat, för det är lite trångt vid grinden pga all snö som är där nu. Det gör att hästarna ibland kommer för nära varandra och "säger ifrån", och då vill man inte komma emellan. Ridterapeuten kan gå in och sjasa på dem, men jag har liksom inget rikitigt "band" till dem, så de lyssnar inte lika mycket på mig.

Det jobbigaste idag var på slutet när jag skulle skriva i dagboken, för hon satt och såg på. Utan att läsa såklart, men det tillhör ju min problematik att sådana situationer är svåra. Men eftersom jag försöker öva mig och utsätta mig för saker som ÄR svåra, så är nog det här bra övning.

Nu sitter jag och äter, så nu ska jag avsluta det här.

..............jag vill ha en häst..........................

 

jossan

29 januari 2010 18:55

sitter här och läser med ett stort leende på läpparna! är så glad för dinn skull och förstår (tror jag) hur härligt du tycker det är! va inte orolig att du ska skada hästen gumman... det kommer du inte göra och alla snören och täcken o grejer det lär du dig! jag brukar tänka att min häst läser mina tankar och känslor och kroppsspråk , därför behövs inte så många ord.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har idag lämnat in nycklarna till min slitna fallfärdiga lägenhet, så nu är jag utflyttad. Men fy fan vad ledsamt, grät när jag stängde dörren och låste för allra sista gången. Den må ha varit ful och skruttig, men perfekt läge, planlösning, stor mys...

Månaderna har gått. Jag har det så bra här i fjällen att tiden rusar iväg. Men det är skönt med tanke på det här "paus-året" pga Covid-19. Kan inte minnas när jag senast hade såhär lite panikångest och ångest. Ingen direkt stress över något. Nu är ja...

Det mesta har kört ihop sig. Men jag hoppas att det ordnar sig ändå till slut. Jag hade läkarsamtal och var mer eller mindre beredd på att få höra att jag är dum i huvet som tror att jag ska klara mig utan att fara till psyk en gång i veckan. Men l...

väntar fortfarande på offert från den "bästa" flyttfirman har handlat lite och skickat paket till mamma för hon fyller snart år gått riktig långpromenad med vovven så nu sover han gott på soffan känner mig så rastlös allt vara snurrar runt på...

allt bara snurrar kan inte förstå att jag ska flytta känns som jag bara hittar på kommer bli mer verkligt när jag får tillbaka nya kontraktet och bekräftelsen på uppsägningen och när själva flytten är bokad   ska på samtal idag har inge...