Det gick åt helvete hos terapeuten idag. Jag är så ledsen just nu så ingen kan trösta mig. Till slut ville hon att jag skulle gå. Och sen stängde hon sin telefon och har inte hört av sig. Hon gör så mycket för mig. Så mycket. Men ändå mår jag så dåligt. Har ätit massor. Mår illa så jag nästan kräks.

Mitt PO lovade att vi skulle höras idag, vilket för henne gick ut på att smsa medan jag satt hos terapeuten (som hon visste) och berättade att hon gick hem tidigare idag. Så det var rakt av hejdå bara.

Det här är en av de tyngsta dagarna i mitt liv. Men tack vare ni fina människor som läser och kommenterar det jag skriver så värmer det i mitt hjärta och tröstar så otroligt mycket. Jag önskar ingen annan det här helvetet. Men det är skönt att höra från personer som klarat sig ur det och kan skapa ett liv värt att leva.

TACK.